Diarienr. 002-2021
Yrkanden m.m.
Linköpings djurförsöksetiska nämnd (den regionala nämnden) beslutade den 17 december 2020 att bifalla försöksledarens ansökan om etiskt godkännande för djurförsöket ”Behandling vid hjärtstopp”. Som villkor för beslutet angavs bl.a. att försöket gäller under förutsättning att ”smärtstimulering sker var femte minut i bakben för att kontrollera narkosdjupet och ska protokollföras i journal” (villkor 3).
Försöksledaren yrkar att hans etiska ansökan ska godkännas utan det angivna villkoret. Han för fram bl.a. följande. Smärtstimulering som sker var 30:e minut är praktiskt genomförbart och fullt tillräckligt för att säkerställa att grisarna har adekvat smärtlindring och sövningsdjup. Att genomföra och journalföra smärtstimulering var femte minut är resurskrävande utan att gynna djurens välfärd.
Skälen för beslutet
Av 7 kap. 1 § djurskyddslagen (2018:1192) framgår bl.a. att djurförsök endast får utföras under förutsättning att verksamheten utformas så att djuren inte utsätts för större lidande än vad som är absolut nödvändigt.
En försiktighetsprincip bör alltid tillämpas vid bedömningen av vilken smärta eller lidande ett försök kan orsaka försöksdjuren. Om tillräcklig kunskap saknas om hur ett djur upplever ett visst ingrepp bör det säkerställas att bedömningen av djurets upplevelse av smärta eller lidande inte underskattas (jfr prop. 2004/05:177 s. 22).
Frågan som Centrala djurförsöksetiska nämnden har att ta ställning till är om det är nödvändigt att smärtstimulering sker var femte minut för att begränsa djurens lidande.
Handlingarna i ärendet
Det aktuella djurförsöket ”Behandling vid hjärtstopp” syftar enligt ansökan till att ytterligare optimera hjärt- och lungräddning genom mekanisk avstängning av aorta och andra stora blodkärl (t.ex. övre och nedre hålvenen). Försöket syftar också till att undersöka om en synkronisering av kärlavstängningen med bröstkompressionerna förbättrar det genererade blodflödet samt att undersöka effekten av olika hjärt/kärlaktiva läkemedel ensamt eller i kombination med mekanisk avstängning av större blodkärl. I försöket ska 150 grisar användas.
I ansökan och övriga handlingarna i ärendet anges bl.a. följande om smärtlindring och anestesi. Djuren sederas med intramuskulär injektion i nackmuskulaturen innan de transporteras cirka 20 minuter till kirurgiska kliniken. Grisarna är sovande vid ankomsten till försöksdjursanläggningen och sövs därefter skyndsamt till djup kirurgisk narkos. En kontinuerlig infusion av sömnmedel och smärtlindrande medicin ges under hela försöket. Under försöken är djuren sövda och smärtlindrade. Halveringstiden på de mediciner som används är relativt lång. Anestesin och smärtlindringen är mycket djup och försvinner inte inom några minuter om ett kortare oavsiktligt avbrott skulle göras i tillförseln av anestesi- och smärtlindringsmedel. Vidare framgår att grisarna inte får muskelrelaxerande medel, att de inte lämnas utan uppsikt samt att blodtryck och pulsfrekvens registeraras kontinuerligt.
Centrala djurförsöksetiska nämndens bedömning
I handlingarna i ärendet finns en utförlig beskrivning av hur lugnande läkemedel och sövningsmedel ska användas för att förhindra att grisarna upplever smärta under försöket. Kombinationen av sövningsmedel och smärtstillande medicin tillsammans med den övervakning av grisarna som sker säkerställer att otillfredsställande smärtlindring uppmärksammas omgående. Av handlingarna i ärendet framgår vidare att grisarna inte får några muskelrelaxerande medel och att blodtryck och pulsfrekvens, som kan visa på eventuell smärtupplevelse, registeraras kontinuerligt. Centrala djurförsöksetiska nämnden bedömer att dessa åtgärder är tillräckliga för att garantera en fullgod smärtlindring. Det är därför inte nödvändigt med smärtstimulering var femte minut för att begränsa djurens lidande. En smärtstimulering som sker var trettionde minut får därvid anses tillräckligt. Villkor 3 ska därför ändras i enlighet därmed.
Detta beslut får inte överklagas.
Signerat: Ulrika Melin, Vice ordförande