Diarienr. 054-2025
Bakgrund
Umeå djurförsöksetiska nämnd avslog den 16 maj 2025 delvis ansökan för försöket [här uteslutet] i den del försöket avsåg hur kosten påverkar genreglering i levern och risken för metabola sjukdomar i möss. Ansökan avseende regulatoriska interaktioner under hjärnans utveckling i zebrafisk godkändes.
Som motivering angav den regionala nämnden bland annat följande. För att en ansökan ska bedömas som ett enda djurförsök måste åtgärden i de olika delarna av verksamheten ha samma, eller åtminstone liknande, syfte och nytta. Försöksledaren har beskrivit att syftet med de sökta åtgärderna i den del som avser möss är att utröna hur kostens sammansättning påverkar genuttryck i levern med avseende på vilka gener som uttrycks samt vilka former av dessa gener som uttrycks. Syftet och nyttan med åtgärden i den del som avser möss skiljer sig helt från syftet och nyttan med de sökta åtgärderna avseende zebrafisk. Den verksamhet som beskrivs i den del som avser möss utgör ett annat djurförsök än försöket avseende zebrafisk. Åtgärderna avseende möss kan därför inte godkännas inom ramen för den aktuella ansökan.
Yrkanden m.m.
Försöksledaren yrkar att ansökan ska bifallas i sin helhet och anför bl.a. följande. Även om studierna sker i olika modellsystem sker försöken i samma övergripande kontext med fokus på olika aspekter av samma molekylära mekanismer. Den forskning som bedrivs är inriktad på att kartlägga de regulatoriska element som bestämmer vilka gener som används i en viss celltyp (eller vävnad) eller vid en viss tidpunkt, samt att förstå de generella molekylära mekanismer som ligger till grund för denna kontroll av geners uttryck. För att studera dessa frågor användes två modeller, dels zebrafisk där det regulatoriska genomet under embryonalutvecklingen studeras, dels mus där liknande mekanismer vid metabola sjukdomar i levern (fettlever och associerad levercancer) studeras. Embryonalutvecklingen utgör ett utmärkt system att studera celltypsspecifikt genuttryck eftersom detta ligger till grund för en normal bildning av kroppens organ och dess celltyper och därmed behöver robust reglering som ser till att “rätt” gener uttrycks i “rätt” celler. Leverns metabolism i möss är i stället ett utmärkt system att studera hur celltypsspecifikt genuttryck och det regulatoriska genomet förändras vid olika fysiologiska tillstånd (t.ex. fasta jämfört med efter måltid) och för att studera hur genregulatoriska mekanismer störs vid sjukdomar (fettlever och levercancer).
Skälen för beslutet
Enligt 2 Kap. 15§ 4 i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur (SJVFS 2019:9), saknr L150 ska en ansökan om etiskt godkännande bl.a. innehålla relevanta och motiverade uppgifter om försökets syfte och nytta. Den regionala nämnden ska enligt 7 kap. 13 § samma föreskrifter vid sin prövning av ett djurförsök göra en lidande- och nyttoanalys av försöket från etisk synpunkt där försöksdjurets lidande ska vägas mot den förväntade nytta som djurförsöket kan komma att resultera i för människor, djur eller miljö.
I ansökan beskriver försöksledaren hur studien avser användning av två separata försöksmodeller med en tydlig beskrivning av syfte, nytta och förväntat lidande för djuren. Syftet och nyttan skiljer sig emellertid markant åt mellan de olika försöksmodellerna och det saknas en tydlig beskrivning av kopplingen mellan modellerna och hur dessa samverkar mot ett gemensamt syfte, mål och nytta. CDFN anser att den regionala nämnden har haft fog för sitt beslut. Överklagandet ska därför avslås.
Detta beslut får inte överklagas.
Signerat: Ulrika Melin
Detta beslut har fattats av Ulrika Melin (ordförande), [här uteslutet].
Skiljaktig mening
B.B. och C.C. är skiljaktiga och anför följande. Det övergripande syftet med försöket är att undersöka genregulatoriska mekanismer i två försöksmodeller. Den vetenskapliga kopplingen är logisk och det förekommer att forskare använder olika modellsystem för att vinna generell kunskap i olika biologiska frågeställningar. Enligt 23 § förvaltningslagen (2017:900) åligger det en myndighet att se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. Den regionala nämnden borde således, när bristen på koppling mellan de två modellsystemen uppmärksammades, ha utrett frågan. Ärendet bör således återförvisas till den regionala nämnden för vidare utredning och ett nytt beslut.