Diarienr. 059-2014

Bakgrund och yrkanden

Stockholms södra djurförsöksetiska nämnd beslutade den 24 juni 2014 att avslå försöksledarens (FL) ansökan om djurförsöksetisk prövning. Nämnden motiverade sitt avslag med att "Ansökan är - trots inkomna kompletteringar - inte i sådant skick att den går att pröva då nämnden inte kan bedöma vad djuren kommer att utsättas för".

FL har överklagat beslutet och framhåller att dennes tidigare ansökningar har beviljats. FLs kollegor, inklusive KI' s veterinär, har bistått och korrigerat ansökningarna vid upprepade tillfällen.

Skälen för beslutet

Tillämpliga bestämmelser

För användning av djur i djurförsök krävs godkännande från etisk synpunkt innan användningen påbörjas. Vid prövningen av ett sådant ärende ska försökets betydelse vägas mot lidandet för djuret. Vidare måste en sådan användning av djur anses angelägen från allmän synpunkt. Detta framgår av 21 § djurskyddslagen (1988:534). Av 19 § p. 1-3 följer därutöver att djurförsök endast får äga rum om det syfte som avses med verksamheten inte kan uppnås med någon annan tillfredsställande metod utan användning av djur, om så få djur som möjligt används samt om verksamheten utformas så att djuren inte utsätts för större lidande än vad som är absolut nödvändigt.

Djurskyddsförordning (1988:539)

48 § De regionala djurförsöksetiska nämnderna ska biträda dem som leder djurförsöken med råd.

I Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur (SJVFS 2012:26, Saknr L 150) finns kompletterande bestämmelser för planeringen av försök.

Av 3 kap. 3 § framgår följande.

Försöksplanering

3 § Utöver vad som framgår av 19 § djurskyddslagen (1988:534) ska försök utformas så att

1. de leder till det minsta lidandet och den lägsta graden av bestående skada för det enskilda djuret
2. de följer god vetenskaplig praxis

4 § Vid planeringen av försök ska följande särskilt övervägas, motiveras och beskrivas

1. slutpunkt,
2. avbrytningspunkt,
3. hur djurens smärta, obehag eller annat lidande ska bedömas, samt
4. behovet av tillsyn enligt 11 kap. 4-5 §§.

FL, föreståndare och försöksdjursveterinär eller expert samt representanter för personal som utför försök eller sköter djur före, under och efter försök ska samråda i planeringen av försöket. Föreståndaren ska se till att villkoren i första stycket är uppfyllda.

Av 11 kap. 4 § framgår följande. Tillsyn under försök

4 § Tillsyn av djuren före, under och efter försök ska ske i sådan utsträckning att det kan garanteras att djuren inte utsätts för större lidande än vad som är nödvändigt.

7 KAP. DJURFÖRSÖKSETISK PRÖVNING

Djurförsöksetisk prövning

26 § Den djurförsöksetiska prövningen ska säkerställa

1. att försökets syften motiverar användningen av djur och
2. att försöket är motiverat av vetenskapliga skäl eller utbildningsskäl, eller är lagstadgat.

27 § En regional djurförsöksetisk nämnd ska vid bedömningen av försöket ta hänsyn till sakkunskap särskilt inom

1. för försöket relevanta vetenskapliga områden, inklusive frågor om ersättning, begränsning och förfining,
2. utformning av försök inklusive den statistiska utformningen,
3. veterinärmedicinskt arbete inom försöksdjursvetenskap eller annat veterinärmedicinskt kompetensområde, samt
4. hållning och skötsel av de arter som avses att användas

Allmänt råd till 27 §

sakkunskap kan inhämtas från t.ex. vetenskaplig litteratur eller från vetenskaplig expertis

28 § En regional djurförsöksetisk nämnd ska säkerställa att försöket är utformat så att det kan utföras på ett så skonsamt och miljövänligt sätt som möjligt.

Centrala djurförsöksetiska nämndens bedömning

Huvuduppgiften för den regionala djurförsöksetiska nämnden, vid dess prövning av ett ärende, är att bedöma om nyttan med ett djurförsök uppväger det eventuella lidande ett djur kan komma att utsättas för. Även om ett försök bedömts vara tillräckligt angeläget för att kunna godkännas ska nämnden tillse att den sökande så långt möjligt tillämpat de 3R-ens princip (Refine, Reduce, Replace), dvs. förfinat försöken för att minimera obehag och lidande, minimera antalet djur och ersätta de djurförsök som går med metoder som inte använder djur. Nämnden ska bedöma värdet av den vetenskapliga frågeställningen, värdera hur den använda metodiken påverkar djurens välbefinnande, avväga om det erhålls ett statistiskt underlag för att besvara de vetenskapliga frågeställningarna utan att för många djur används och till se att hanteringen och skötseln av djuren sker på bästa möjliga sätt. Det är således en stor mängd information FL behöver förse den regionala djurförsöksetiska nämnden för att nämnden ska kunna fatta sitt beslut.

FL ska samråda med ansvarig föreståndare, veterinär/expert och den personal som ska hantera och sköta djuren. Nämnden har också en skyldighet att bistå FL med råd så att beslutsunderlaget är komplett när ansökan ska bedömas. Detta är en förutsättning för att nämnden ska kunna göra en korrekt bedömning av ärendet.

Centrala djurförsöksetiska nämnden delar Stockholms södra djurförsöksetiska nämnds bedömning en ansökan inte kan godkännas om det, trots inkomna kompletteringar, inte går att bedöma vad djuren kommer att utsättas för. Centrala djurförsöksetiska nämnden avslår därför överklagandet.

Signerat: Charlotte Brokelind, Ordförande