Diarienr. 008-2014
Bakgrund och yrkanden
Linköpings djurförsöksetiska nämnd beslutade den 30 januari 2014 att godkänna försöksledarens ansökan om etisk prövning av djurförsök. Ansökan godkändes med villkoret att blodprov endast får tas genom svansvenen eller vena saphena och inte genom att svansen klipps av.
Försöksledaren har överklagat beslutet och yrkat att villkoret om blodprovstagning ska upphävas. Som skäl för sitt överklagande har försöksledaren i huvudsak anfört följande. Blodprovet (ca 5).d blod för antingen blodsockermätning eller analys av injicerat FITC-inulin) tas med fördel från svanstippen genom att den yttersta hudfliken klipps bort (ingen annan vävnad avlägsnas) efter att svanstippen tvättats med en steril alkoholtvättlapp. Denna procedur är inte att likställa med en biopsi utan det är endast den yttersta hudfliken som avlägsnas. Varken ben eller broskstruktur skadas av denna procedur. Vid upprepade mätningar kan sårskorpan pillas bort om det nödvändigtvis behövs. Detta går att upprepa upp till 5 dagar efter första mätningen. Om svanstippen läkt fullt ut vid ett senare provtagningstillfälle kommer den läkta hudfliken att avlägsnas på nytt. Såret på svansen koagulerar efter mätningen och orsakar ingen bestående blödning. Den främsta anledningen till att använda denna procedur framför punktering av svansven eller hasven är den oerhört korta hanteringstiden (vanligtvis mindre än 10 sekunder) jämfört med att fixera djuret tillräckligt länge för att på ett säkert sätt punktera någon av venerna med ett kanylstick och sedan samla upp bloddroppen (vilket uppskattas till minst en minut).
Skälen för beslutet
Tillämpliga bestämmelser
För användning av djur i djurförsök krävs godkännande från etisk synpunkt innan användningen påbörjas. Vid prövningen av ett sådant ärende ska försökets betydelse vägas mot lidandet för djuret. Vidare måste en sådan användning av djur anses angelägen från allmän synpunkt. Detta framgår av 21 § djurskyddslagen (1988:534). Av 19 § p. 1-3 följer därutöver att djurförsök endast tar äga rum om det syfte som avses med verksamheten inte kan uppnås med någon annan tillfredsställande metod utan användning av djur, om så få djur som möjligt används samt om verksamheten utformas så att djuren inte utsätts får större lidande än vad som är absolut nödvändigt.
I Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur (SJVFS 2012:26) finns kompletterande bestämmelser för den djuretiska prövningen. Av 7 kap. 28 § framgår att en regional djurförsöksetisk nämnd ska säkerställa att försöket är utformat så att det kan utföras på ett så skonsamt och miljövänligt sätt som möjligt. Av 14 kap. 17-18 §§ följer vidare att vid genbestämning av genetiskt modifierade djur ska i första hand icke-invasiva metoder eller överbliven vävnad från märkning enligt 9 kap. 7 § användas. Sådana metoder behöver inte godkännas av en regional djurförsöksetisk nämnd. Om genbestämningen måste utföras genom vävnadsprov får provet endast vara så stort som krävs för en fullgod genbestämning. Dessutom ska provet tas på ett sådant sätt att skador på brosk- och skelettdelar undviks så långt det är möjligt. Sådana metoder ska godkännas av en regional djurförsöksetisk nämnd och i ansökan ska det framgå varför inte metoder enligt 17 § kan användas.
Centrala djurförsöksetiska nämndens bedömning
Nämnden bedömer att den i ansökan föreslagna blodprovstagningsmetoden, såsom den beskrivs av försöksledaren, uppfyller kravet på att ett försök ska utformas så att det är så skonsamt som möjligt för försöksdjuret. Vidare framgår att vävnaden som avlägsnas är mindre än den som rutinmässigt tas vid genbestämning samt att varken ben eller brosk skadas. Nämnden upphäver därför villkoret angående metod för blodprovstagning.
Signerat: Charlotte Brokelind, Ordförande