Diarienr. 012-2013
Effekt av vagusstimulering på influensainfektion
Sökord
Influensa, Mouse, Infektion, Cytokin, Lunga
Anledning till utvärdering i efterhand
Försöksledaren angav avsevärd svårhetsgrad och den regionala nämnden fastställde denna klassning.
Syfte med studien
Att studera om vagusnervstimulering kan dämpa immunsvaret vid influensainfektion, och påverka sjukdomssymptom.
Har djurförsöken uppnått sina syften?
Försöksledaren uppger att syftet har uppnåtts och skriver "vi har erhållit intressanta resultat som visade att VNS tydligt kan påverka ett influensa-orsakat immunsvar, både profylaktiskt och i en terapeutisk situation" och att ett manuskript med resultat från studien kommer att skickas in under 2018.
Vilket lidande har djuren orsakats?
KIs bedömningsmall har används för att bedöma lidandet. Majoriteten av de djur som användes i försök där de fick en influensa-inkubering före/efter operation avlivades innan de hunnit utveckla influensasymptom och anses inte lidit under försöken. Den faktiska svårhetsgraden avsevärd uppnåddes för endast 28 individer och avbrytningspunkten, viktminskning >20%, uppnåddes i 13 av de 28 individerna.
Vilka djurarter har använts?
Möss med C57/BIG och Balb/c bakgrund.
Försöksledaren anger att ras/stam valdes efter diskussion med en samarbetspartner med stor erfarenhet av djurmodeller för influensa och andra virusinfektioner.
Hur många djur har använts?
198 st.
Vilken faktisk svårhetsgrad har djurförsöken haft?
Försöksledaren rapporterar att den faktiska svårhetsgraden var avsevärd endast för en mindre del av djuren (28), eftersom de flesta (170) avlivades innan de hann uppnå svåra symptom på influensa (feber och uttalat nedsatt allmäntillstånd). För dessa djur genomgicks operation med friläggning och stimulering av vagusnerven och detta ingrepp ger erfarenhetsmässigt ej påtaglig påverkan postoperativt. Djuren i denna grupp utvecklade alltså inte influensasymptom, och efter avstämning med veterinär bedömdes det att svårhetsgraden i dessa försök var måttlig. Skillnader mellan stammarna specificerade nedan.
C57/BIG, 48 djur måttlig svårhetsgrad.
Balb/c, 122 djur måttlig svårhetsgrad, 22 djur avsevärd svårhetsgrad.
Vilka åtgärder kan bidra till ersättning, begränsning och förfining av djurförsöken?
De i studien använda djuren fick bekanta sig med försöksledaren några gånger innan försöket utfördes och det var hela tiden samma person som utförde experimenten. Försöksledaren anger att denna design bör minimera stressen för djuren, liksom optimera försökets utförande.
Andra uppgifter som enligt beslut av den regionala djurförsöksetiska nämnden ska beaktas vid utvärderingen?
Inget angivet i ansökan, den är klassat som Avsevärd svårhet. Ingen ytterligare information i rutan Avsevärd svårhetsgrad har gjorts av den regionala nämnden.
Lärdomar som framkommit vid utvärdering i efterhand
Det är tydligt att den ena musstammen (C57/BI6) aldrig nådde upp till KIs avbrytningspunkt och i framtida likande studier skulle denna stam kunna användas för att minska påverkan på djuren under förutsättning att samma resultat kan uppnås.
När det gäller 3R aspekter kommer denna typ av studier inte att kunna ersättas av någon alternativ metod då det är ett komplext samband mellan vagal (parasympatetisk) stimulering och immunsystemet som studeras och detta kommer att vara mycket svårt att efterlikna i in vitro och in situ system.
Däremot har försöksledaren arbetet systematiskt med djuren innan försöket för att minska stressen vilket måste räknas som förfinande då det minskar stressen under försöken.