Generell information

Syftet med projektet är att studera hur infektioner, framför allt kroniska, påverkar kroppen och dess förmåga att svara vid vaccination, sekundära infektioner och inflammation. Fokus ligger på att förstå hur mag-tarmparasiter påverkar immunförsvaret och metabolismen samt vilka mekanismer som ligger bakom immunmodulering, metabola förändringar och länken där emellan till följd av kronisk infektion. Infektion med maskar tros påverka förmågan att svara adekvat på vaccination och kontrollera sekundära infektioner, man tror att en fördel av detta nedsatta immunsvar är minskad förekomst av inflammatoriska sjukdomar (t.ex. astma och kolit). Andra mag-tarmparasiter tros ha likande immunreglerade egenskaper. Detta kan i sin tur vara länkat till hur olika tarmparasiter påverkar mikrobiotan.
För att kunna förstå dubbelinfektioner behöver man förstå hur de enskilda infektionerna påverkar immunsvaret samt hur de påverkar varandra. I projektet ingår utöver co-infektion, studier av singel infektioner och underliggande mekanismer bakom sjukdomsutveckling, patologi och immunitetsutveckling. För att förstå mekanismer och betydelsen av inflammation kan även icke infektiösa inflammations modeller användas.
Tarmparasiter bidrar till undernäring framför allt i populationer där näringstillgången från början är begränsad. I projektet söker man svar på hur tarmparasiter och utvecklingen av immunsvaret påverkar och påverkas av näringstillgång och näringsbrist och hur detta i sin tur influerar utvecklingen av immunsvar. Vidare söks svar på hur och när behandling av tarmparasiter kan påverka immunsvaret och hur detta påverkar näringstillgång.
Möss är modeller i denna forskning och utsätts för enskilda infektioner, co-infektioner eller icke-infektiösa inflammationer och behandlas i försök som varar timmar till månader beroende på frågeställning. Möss smittas t.ex. med rundmask (Heligmosomoides), protozoer (Giardia) och bakterier (Salmonella) i doser som inte orsakar allvarlig sjukdom. Vilttypsmöss och genetiskt modifierade möss som uttrycker specifika markörer eller har förändringar i immuncell-aktivering och reglering används. Möss är modeller i denna forskning och utsätts för enskilda infektioner, co-infektioner eller icke-infektiösa inflammationer och behandlas i försök som varar timmar till månader beroende på frågeställning. Möss smittas t.ex. med rundmaskar, protozoer, bakterier och virus i doser som inte orsakar allvarlig sjukdom. Vildtypsmöss och genetiskt modifierade möss som uttrycker specifika markörer eller har förändringar i immuncell-aktivering och reglering används.
Utvärderingen i efterhand avsåg hur många möss som uppnått avbrytningspunkt eller som hittats döda och om det skett nattetid.

Antal sökta djur och antal använda djur

Totalt antal sökta möss var 5000 och 4536 användes. Ansökan omfattade även 50 hamstrar (för odling av Leishmania) men inga användes.

Bedömning av svårhetsgrad

Försöksledaren har retrospektivt delat upp djuren i 906 terminal organ, 200 ringa, 3367 måttlig och 63 avsevärd svårhetsgrad. Majoriteten av djuren (58 st.) som klassats i avsevärd svårhetsgrad nådde avbrytningspunkt för viktnedgång (15 %) medan 4 avlivades p.g.a. av neurologiska störningar. Försöksledaren påpekar att flera djur med 15 % viktminskning inte var särskilt allmänt påverkade och skulle kunnat återhämta sig om de fått leva vidare.

Måluppfyllelse

Målet har delvis uppnåtts, vilket enligt försöksledaren är att förvänta i forskning som pågår under många år. Tre publikationer har redovisats och en avhandling är under färdigställande.

3R

Genom att djur avlivades vid en viktnedgång på 15 % trots att allmäntillståndet inte var tydligt påverkat anser försöksledaren att djuren avlivades i onödan. Djuren skulle ha kunnat återhämta sig från viktförlusten och färre djur behövts, enligt försöksledaren.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard