Generell information

Målet med projektet var att med användning av verktygen CRISPR/Cas9 och Cre-enzym skapa genetiskt modifierade musmodeller av cancer som återspeglar mutationer och genotyper av tumörer som utvecklas i lungor hos människa. Det etiska godkännandet omfattade även musmodeller för lever- och koloncancer, men endast lungcancer studerades i projektet. De gener som valts för att redigeras med CRISPR/Cas9 är av klinisk betydelse och är vanligtvis gener som är ansvariga för att hämma tumörtillväxt (gener som bromsar celldelning, reparerar DNA-misstag eller talar om för celler när de ska dö) och tumörskapande gener (som normalt hjälper celler att växa men mutationer kan lämna den påslagen eller aktiverad permanent). När dessa gener inte fungerar korrekt, kan celler växa utom kontroll och resultera i tumörtillväxt. Dessa musmodeller kommer sedan att användas för att etablera nya behandlingsalternativ, kombinationsterapi eller testa nya läkemedel. Modellerna kommer också att användas för att förstå varför tumörer inte svarar på behandling och för att identifiera nya möjliga metabola behandlingsvägar.

Uppgifter som enligt beslut av den regionala djurförsöksetiska nämnden ska beaktas/besvaras vid utvärderingen av djurförsök i efterhand

Inga särskilda.

Antal sökta djur och antal använda djur

Ansökan omfattade 2700 djur, varav 499 användes. Av de 499, klassificerades 159 som ringa, 19 som måttlig och 321 som avsevärd svårhetsgrad.

Bedömning av svårhetsgrad

Som avbrytningspunkter satte nämnden:

Särskilda avbrytningspunkter för avlivning gällande djur med tumörer:

• viktnedgång över 20%. Jämfört med kontrolldjuren.
• beteendeförändringar observerade såsom minskad spontan eller framkallad aktivitet, minskad interaktion med burkamrater
• andningsbesvär som påverkar allmäntillståndet hos djuret

För lungmodellerna: förhöjd andningshastighet och / andfåddhet.

• tumörmassa över 10% av djurets kroppsvikt vid avbildning. Den totala tumörbördan bör inte överstiga 10% av djurets baslinjevikt, exklusive tumörens vikt. Tumörvikt och tumörvolym (Imaging) anses vara ekvivalenta baserat på en antagen vävnadstäthet på 1, dvs. 1 cm3 = 1 g.

För lever och kolon: Utsträckt buk, kronisk diarré, förstoppning, rektal prolaps, blod i avföring, små fekala pellets.

För Lever; individuell tumör på> 0,8 cm3 med MR.

För Kolon; individuell tumör> 0,4 cm3 med MR

• diarréer eller förstoppning som inte går över på 2 dagar
• hudirritationer p.g.a. injektionsstick som inte läker ut på ett par dagar

Försöksledarens bedömning i efterhand:
Ringa svårhetsgrad, detta beror på stress från tumörinitiering och hantering vid veckovisa hälsokontroller. Måttlig svårhetsgrad registrerades när musen uppvisade en förändring i beteende eller viktnedgång registrerades. Även möss som inte uppvisade några tecken på avvikelser, och inte hade utvecklat några tumörer vid studiens slut registrerades som måttlig svårhetsgrad på grund av längden på studien (1 år). Möss som utvecklade tumörer som påverkade deras dagliga aktiviteter och allmäntillstånd och avlivades p.g.a. avbrytningskriterier rapporterades som avsevärd svårhetsgrad. Alla möss som ingick i effektstudier rapporterades som avsevärd svårhetsgrad på grund av tumörutveckling och behandling med många doseringstillfällen. Möss som hittades döda registrerades också som avsevärd svårhetsgrad.
45% av de möss som ingick i studierna avlivades på grund av att de nått avbrytningspunkten. Detta var förväntat och beror på att första gången en ny tumör framkallas går det inte med säkerhet att säga hur lång tid det tar innan mössen utvecklar tumörer och hur progressiv utvecklingen sedan är. Tumörutvecklingen följdes med hjälp av bilddiagnostik, och när en tumör upptäcktes gjordes noggrannare och mer frekventa hälsoundersökningar av mössen.

Måluppfyllelse

Genom projektet kunde nya modeller för icke småcellig lungcancer etableras. Det viktigaste resultatet var att modellerna visade sig representera mänskliga tumörer, genetiskt och patologiskt. De svarade också på behandlingen på samma sätt som patienter svarar på behandlingen. Data kunde genereras för att lättare identifiera den mekanism och väg som tumörer använder sig av för att bli resistenta mot behandling. En lärdom var också att inte alla tumörer växer snabbt och att andra musmodeller måste etableras för att testa nya terapier för dessa tumörer.

3R

Inga kommentarer.

Övriga kommentarer

Kommentar från försöksledaren till nämndens krav att ”tumörmassa över 10 % av djurets kroppsvikt vid avbildning. Den totala tumörbördan bör inte överstiga 10 % av djurets startvikt, exklusive tumörens vikt. (Tumörvikt och tumörvolym (avbildning) anses vara ekvivalenta baserat på en antagen vävnadstäthet på 1, dvs 1 cm3 = 1 g').”

”Dessa 10% är en absurd siffra i verkligheten och är lämplig för modeller där tumörer implanteras på ben hos möss, inte för tumörer som utvecklas inom ett organ. När vi segmenterar hela lungan hos en mus med MRT visualiserar vi lungtumörer. Exempel för en mus från studien med kroppsvikt 46,4g:

Bildens voxelupplösning är 0,113x0,113x0,7mm. Detta innebär att varje voxel representerar en volym på 0,0089383 mm³. De segmenterade lungorna var cirka 86283 voxel vilket innebär en lungvolym (Vol_lung) på 86283 × 0,0089383 mm³ @ 771 mm³ = 0,771 ml, 1 ml = 1000 mm³. Med en lungdensitet på ca 1 g/ml får vi en lungvikt på ca 0,77 g. Med en lungvikt på 0,77 g och en musvikt på 46,4 g innebär detta att den vikten för hela lungorna är cirka 1,66 % av kroppsvikten. Även om hela lungorna skulle vara full av tumörer skulle detta alltså inte vara i närheten av 10% av kroppsvikten. Denna gräns bör inte användas i lungtumörmodeller.”

Etablerad rapportstandard

Inget svar har angivits av försöksledaren i frågan.