CDFN logotyp, länk till startsidan.

Diarienr. 053-2021

Organisation och funktion av hjärnceller och nätverk som styr beteende

Diarienummer: 053-2021

Generell information

Psykisk ohälsa utgör en av de största och snabbast växande hälsoutmaningarna globalt. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) förutspås psykisk sjukdom utgöra den största sjukdomsbördan i världen, och redan i dag uppgår de årliga kostnaderna i Europa till nästan 800 miljarder euro — vilket överstiger kostnaderna för cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes tillsammans. Trots detta har framstegen inom nya behandlingar varit begränsade, främst på grund av bristande förståelse för de bakomliggande biologiska mekanismerna.

Det övergripande målet inom neurovetenskaplig grundforskning är att förstå hur hjärnans komplexa nätverk styr mänskliga beteenden, känslor och kognitiva funktioner. I dag finns dock betydande kunskapsluckor kring hur beteenden utlöses, regleras och avslutas. Vi saknar fortfarande detaljerad kunskap om vilka nervcellskärnor och kopplingsscheman som är avgörande, samt vilka neurotransmittorer som driver signaleringen på enskild cell- och nätverksnivå.

Att kartlägga dessa mekanismer är avgörande för att förstå uppkomsten av neuropsykiatriska tillstånd såsom depression, ångestsyndrom, autism, missbruk, bipolaritet och schizofreni. Vid dessa patologiska tillstånd uppstår dysfunktioner i specifika nervcellsgrupper och kretsar. För att identifiera vad som går fel krävs först en grundläggande förståelse för hur systemen fungerar under normala förhållanden.

I denna studie låg fokus på dorsal raphekärnan och dess anslutna hjärnregioner. Syftet var att kartlägga de specifika nervcellspopulationer som driver olika beteenden samt förstå de biologiska mekanismerna bakom denna reglering. Det långsiktiga målet är att bidra till utvecklingen av nya och mer riktade behandlingar för psykiatriska tillstånd och andra sjukdomar i nervsystemet.

Djuren som användes i studien var uppdelade i avel och fyra försöksgrupper. En del av de beskrivna testerna (social defeat test och Porsolts swim test) utfördes aldrig. De fyra försöksgrupperna var:

  1. Kirurgiska ingrepp: Under sövning tillförs virala vektorer eller spårämnen i hjärnan för att märka celler eller göra dem känsliga för ljus/kemikalier. Mätinstrument (optiska fibrer, GRIN-linser, elektroder) och hållare för huvudfixering fästs på kraniet.
  2. Beteendestudier på fritt rörliga möss: Nervcellsaktivitet mäts och/eller påverkas (via ljus eller substanser) medan djuren utför olika tester,
    1. Betingning och inlärning, koppla stimuli till belöning (vatten/socker).
    2. Motorik & kognition: Utforskande av öppna ytor, balans och labyrinter.
    3. Depression & stress: Mätning av sockersug, simtester (Porsolts swim test), Tail Suspension samt konfrontation med aggressiva möss (social defeat test).
    4. Minne & socialt: Objekts- och rädslominnesstudier samt social interaktion.
  3. Beteendestudier under huvudfixering: Mössen tränas att sitta stilla med fixerat huvud på en rörlig skiva. Detta möjliggör högupplöst mikroskopi (2-foton kalcium-imaging) och elektrofysiologi utan störande rörelser.
  4. Studier på sövda djur: Precisionslandningar och metodoptimering utförs på sövda möss för att studera neuronala kretsar utan inverkan av vakna beteenden.

Uppgifter som enligt beslut av den regionala djurförsöksetiska nämnden ska beaktas/besvaras vid utvärderingen av djurförsök i efterhand.

  1. Hur många djur fick genomgå Porsolts swim test (FST)?
    Svar:
  2. Hur många djur fick genomgå Tail suspension test (TST)?
    Svar:
  3. Vilken var den lägsta respektive den högsta strömstyrka (dock max 0.7mA) som användes? Redovisas separat för varje typ av test.
    Svar: Inga experiment med ström utfördes.
  4. För hur många djur räckte det med låg strömstyrka (0.1–0.3 mA) för att uppnå önskat resultat? Redovisas separat för varje typ av test.
    Svar: Inga experiment med ström utfördes.
  5. Utvärdering av ”social defeat test” med skiljevägg och inga direkta fysiska angrepp mellan mössen. Är resultatet jämförbart med ursprungsprotokollet (som innebär risk för bitskador)?
    Svar: Inga ”social defeat test” experiment utfördes

Antal sökta djur och antal använda djur

Det etiska godkännandet omfattade 7000 djur varav 2621djur användes.

Av dessa användes 1105 i avel där fördelningen mellan de olika svårhetsgraderna var:

  • Ringa: 1103
  • Avsevärd: 2

Resterande 1516 djuren användes i försök där fördelningen mellan de olika svårhetsgraderna var:

  • Terminal organ: 5
  • Terminal: 256
  • Ringa: 644
  • Måttlig: 559
  • Avsevärd: 52

Anledningen till att relativt få djur retrospektivt klassades i kategorin avsevärd svårhet var att de flesta av de tester som klassas som avsevärd svårhet inte utfördes (FST, social defeat-testet, ström-/chockprocedurer), de enda beteendeproceduren i kategorin avsevärd som användes var TST.
De två avelsdjuren som klassats som avsevärd svårhet var djur som hittades döda i buren.

Bedömning av svårhetsgrad

Försöksledaren klassade ansökan som avsevärd svårhet vilket fastställdes av den regional nämnden.

Villkoren som den regionala nämnde ställde för att godkänna den etiska ansökan var att begränsa depressionstesterna (FST och TST), social defeat-testet samt testerna med strömstötar.

Avbrytningspunkten sattes till 0,4 på KI-mallen men 0,6 (respektive 0,4 på enskild parameter) under 48 timmar efter avslutad kirurgi.

Totalt 15 djur uppnådde de uppställda avbrytningspunkterna och avlivades. Det var främst under två perioder som avbrytningspunkten uppnåddes. Den första var under återhämtningsperioden omedelbart efter stereotaktisk kirurgi, när återhämtningen inte skedde inom det förväntade postoperativa tidsfönstret. Den andra perioden var efter en längre tid med ett kroniskt implantat, där djuren utvecklade vävnadsreaktion och ärrbildning runt implantatstället. Båda utfallen utgör förväntade, kända risker vid överlevnadskirurgi och kronisk kraniell implantation snarare än icke förväntade effekter.

Måluppfyllelse

Försöksledaren uppger att målen i ansökan har uppnåtts.

Studierna har fördjupat förståelsen av hur serotonerga subsystem i dorsala raphekärnan är molekylärt och anatomiskt organiserade och hur distinkta nervcellspopulationer bidrar till beteende. Viktiga fynd inkluderar celltypsspecifika svar på hur antidepressiv (SSRI) behandling påverkar cellerna. Resultaten bidrar till förståelsen av cellnätverk som är inblandade i depression- och ångestsymptom.

Totalt har tre publikationer publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter.

3R

Försöksledaren anger att man optimerat aveln så att antalet producerade djur bättre motsvarade det faktiska experimentella behovet. Därmed kunde antalet djur som föddes upp, men aldrig användes i försök, minskas. Man har även designat studierna så att man kunde få mer data från varje djur vilket reducerat antalet djur totalt.

Djuren habituerades till utrustning och personal före testning och tränades med belöning (positiv förstärkning) snarare än med aversiva stimuli; strömstötar användes inte vid träning. När ett djur genomgick mer än ett beteendetest utfördes testerna i ordningen minst stressande först och mest stressande sist, med minst en (oftast fler) vilodagar mellan testerna. De depressionstester som har högst svårhetsgrad undveks i stor utsträckning, och tester med lägre svårhetsgrad användes där så var möjligt. Enskild hållning undveks i möjligaste mån.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard

Tabell över försöksledarens svar på frågan om en etablerad rapportstandard har använts (PREPARE, ARRIVE, Annan eller Nej).

PREPARE planering

ARRIVE publikation

Annan

Nej

 

X

 

 

Hitta på sidan

Kontakta oss

Centrala djurförsöksetiska nämndens kansli
Jordbruksverket
551 82 Jönköping

Kontaktformulär

Om webbplatsen

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden prövar överklaganden av beslut som fattats av en regional djurförsöksetisk nämnd och utför utvärderingar i efterhand av djurförsök.