Generell information

Provfiske är en grundläggande fiskevårdande och kontrollerande åtgärd för att kartlägga fiskbeståndens storlek, sammansättning och hälsa. Det ligger till grund för långsiktigt hållbara fiskekvoter, bedömning av vattnens ekologiska status, och för att uppfylla EU:s ramdirektiv för vatten samt nationella miljömål.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret. De fastställer föreskrifter och nationella standarder för hur provfiske ska genomföras.
Provfiske klassas i Sverige som djurförsök och därmed skall de djur som omfattas redovisas. Försöken skall utvärderas i efterhand då provfiske leder till att fiskar självdör under fisket och detta skall enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurförsöksetisk prövning (L152) och Directive 2010/63/EU: Severity assessment framework klassas som avsevärd påverkan. Statistik från provfisket sammanställs och används aktivt både av forskare och olika organisationer.

Huvudsyftet med att följa fiskbeståndet i sjöar är att utreda fiskstatusen för att uppnå de svenska miljömålen om Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning och Ett rikt växt- och djurliv. Syftet med den regionala miljöövervakningen är att ge underlag för uppföljning av nationella och regionala miljömål, bedöma risker för överskridande av miljökvalitetsnormer samt upptäcka långa och kortsiktiga förändringar i miljön.

Uppgifter som enligt beslut av den regionala djurförsöksetiska nämnden ska beaktas/besvaras vid utvärderingen av djurförsök i efterhand

Nämnden ville ha uppgifter om antalet självdöda fiskar.
Försöksledaren skriver att det varierar, från 0% till 100% av fiskarna som hittades döda i näten. I medeltal (mellan åren 2021–2025 och de olika sjöarna) är det 18% som lever när näten tas upp och 82 % som är döda.

Antal sökta djur och antal använda djur

Ansökan omfattade 25 000 fiskar, totalt fångades 15 398 fiskar.

Bedömning av svårhetsgrad

Försöksledaren klassade ansökan som ringa svårhetsgrad, den regionala nämnden ändrade detta till avsevärd svårhetsgrad med motiveringen att man vet att vid nätfiske kommer många fiskar att självdö innan näten tas upp.

De fiskar som levde när redskapen togs upp avlivades och klassades som måttlig svårhet medan de som var döda när redskapen togs upp klassades som avsevärd svårhet. Det går inte att få fram artspecifik information utan försöksledaren anger att 18% av alla fiskarna (alla provtagna sjöarna mellan 2021 och 2025) bör klassas som måttlig svårhet då de levde när de togs upp och avlivades direkt. Resterande 82% klassas som avsevärd svårhet då de självdog i näten innan de togs upp.

I provfiskeverksamhet är det svårt att skilja mellan slutpunkt, i fallet med nätfiske är det när näten tas upp, och avbrytningspunkt som skall vara baserat på djurens situation vilket i princip är omöjligt att kontrollera vid nätfiske. Slutpunkten är den enda punkten som går att fastställa.

Måluppfyllelse

Målet som tillståndet gäller har uppnåtts.

Resultaten från sjöprovfiskningen rapporteras in till SLU (NORS) som är datavärd, där all data är publik och tillgänglig för alla. På länsstyrelsen görs ibland kortare analyser om aktuella sjöar där förfrågan från markägare framkom vid godkännande av medgivandet för provfisket. Längre tillbaka i tiden skrevs årliga rapporter över provfisken där trender och enklare analyser sammanställdes.

3R

Med nätprovfisket fångas en mycket liten del av varje sjös totala fiskbestånd.

Övriga kommentarer

Provfisket utförs bland annat i form av standardiserat nätprovfiske enligt Finfo 2001:2 Standardiserad metodik för provfiske i sjöar.

I godkännandet står det att fiskarna avlivas genom ett slag mot huvudet eller att nacken bryts. Den regionala nämnden har godkänt att fiskarna kan avlivas genom att nacken bryts. Slag mot huvudet är en godkänd avlivningsmetod (även bedövningsmetod) för fiskar se SJFVS 2019:9, kap 12, §8 (avlivning och §29 bedövning). I tillståndet står det att kontroll av döden sker genom halsdisslokation vilket inte är en tillåten metod på fisk då hjärnan hos ektoterma djur inte är lika känsliga för syrebrist.

Försöksledaren skriver vidare att ”Erfaren personal avlivar fisken på ett effektivt sätt och ser när fisken inte rör på gällocken och blir stilla”. Om man bryter nacken av en benfisk kan den inte röra sig då man bryter kommunikationen med hjärnan och fisken ligger då stilla, men det betyder inte att den är död (hjärndöd).

Man har sökt undantag från kapitel 12, §10:
”En regional djurförsöksetisk nämnd får godkänna att en annan avlivningsmetod används i ett djurförsök om det finns vetenskapliga skäl som gör att syftet med försöket inte kan uppnås om en avlivningsmetod som anges i dessa föreskrifter används.”

Det finns inga sådana vetenskapliga skäl i det här fallet, slag mot huvudet är en godkänd metod och rätt utfört förstörs hjärnan, detta går fort om det utförs korrekt till skillnad från att bryta nacken av ett djur som bara gör det förlamat.

Etablerad rapportstandard