Generell information

Syftet med projektet var att studera signalering i normala blodbildande stamceller och leukemistamceller med mål att ta fram en behandling. Idag kan man bara eliminera de omogna blastceller som leukemistamcellerna ger upphov till men inte själva stamcellerna, vilket medför att patienterna får återfall och dör. Patienterna är ofta 60+ och 5-årsöverlevnaden är mindre än 10%.

Musmodeller med akut myeloisk leukemi användes för att studera leukemiska stamceller och testa ny behandling. I försöken användes flera olika mutanta stammar som används för att studera blodbildning och utveckling av leukemi, cre-möss och vanliga C57Bl/6-möss. En ny modell genererades med den vanligaste mutationen vid leukemi (FLT-3 ITD). Mössen bestrålades och transplanterades med leukemistamceller. Strålning kan ge nedsatt allmäntillstånd och diarré medan möss som utvecklar leukemi minskar i vikt och är allmänt nedsatta. Ca 40 % av mössen riskerar att dö snabbt p.g.a. av sepsis eller hjärnblödning, vilket är svårt att undvika eftersom sjukdomen måste bli manifest för att behandlingseffekt ska gå att utvärdera.

Antal sökta djur och antal använda djur

Tillståndet omfattade 1000 möss och 60 st. användes.

Bedömning av svårhetsgrad

Både försöksledaren och nämnden klassificerade försöken som avsevärda p.g.a. av allvarliga biverkningar av strålning och leukemi.

Måluppfyllelse

Försöket lyckades inte p.g.a. av att den i litteraturen angivna dosen av läkemedel som inducerar differentiering av leukemistamceller eller inhiberar deras tillväxt inte hade önskad effekt. Djur som behandlades blev lika sjuka som obehandlade kontroller. Försöket avbröts därför och istället användes djur till att mäta läkemedelssubstans i blodet efter behandling med doser från andra publikationer. Forskarna fann att läkemedel inte kunde mätas i blodet vilket visar att dosen var för låg eller att upptaget för dåligt. Därefter kom covid, finansieringsproblem och försöksledaren flyttade till ett annat universitet och projektet avbröts.

3R

Veterinären och en forskningsingenjör som var inblandade i försöken vittnar om att de genom att avbryta försöken innan mössen förlorat 20% i kroppsvikt kunde kraftigt minska antalet djur som självdog.

Övriga kommentarer

Försöksledaren gick inte att nå via mail eller telefon men veterinären och en forskningsingenjör som utförde försöken med en postdoc berättade att de inte kan säga exakt hur många djur som självdog men avlivning baserades på att mössen var kutryggiga, mindre aktiva, ibland kalla och innan viktminskningen nådde 20%. För tre år sedan bytte universitetet journalsystem från T-base till Ticketlab och för ett år sedan beslutade universitetet att stänga ner T-base, så det går inte längre att få fram journaler äldre än 3 år. Postdocen som var med och gjorde försöken kan ha uppgifter men är inte längre i Sverige. Försöksledaren var inte själv med vid försöken.

Etablerad rapportstandard