Generell information

Drogberoende är en kronisk sjukdom som karakteriseras av kompulsivt (icke kontrollerbart) intag av droger, återfall i drogintag efter abstinens och beteendeförändringar. Missbruk av narkotika (droger) inkluderande kokain, opiater och centralstimulerande medel orsakar stort mänskligt lidande för den drabbade individen, familjen och samhället. Den ekonomiska kostnaden är också mycket hög. Det finns idag ett par olika behandlingar till exempel metadon eller naltrexon för opiater, desipramin och buprenorfin för kokain, vilka har varierande effektivitet hos patienter.
Den varierande effektiviteten beror på att drogberoende är komplexa tillstånd med både genetiska och miljöfaktorer som bidrar till den enskilda individens tillstånd. Det sker förändringar i hjärnan under tiden som en individ går från lätt bruk av drog till ett svårare beroende. Studierna i den etiska ansökan handlar om att kartlägga detta för att kunna hitta mekanismer vilka kan ge oss ledtrådar om möjliga nya behandlingsalternativ för drogberoende. Exempelvis genom att identifiera molekyler/signaler som förändras i hjärnan under processen när en individ går från att inte vara beroende till att bli beroende. I studierna användes etablerade djurmodeller för olika aspekter av drogintag/återfall samt relaterad ångest/depression/stress-känslighet med syfte att hitta nya möjliga behandlingar som kan hjälpa personer med ett drogberoende.
Djuren erhöll substraten (exempelvis kokain, amfetamin, morfin, nikotin, fentanyl, heroin etc.) via sc eller ip injektioner, via gavage, eller genom inopererade venkatetrar (exempelvis för att studera självadministration under olika situationer, inklusive då det kan leda till negativa konsekvenser), eller genom katetrar till olika delar av hjärnan. I fallen där virala vektorer användes administrerades dessa till hjärnan via direktinjektion.
Den regionala nämnden klassificerade projektet till avsevärd svårhetsgrad; inga särskilda aspekter angavs för utvärdering i efterhand.

Antal sökta djur och antal använda djur

4160 råttor beviljades, varav 519 användes.

Bedömning av svårhetsgrad

16 djur användes som ”terminal organ” (3%), de övriga 503 (97%) klassificerades som avsevärd svårighet på grund av att råttorna har fått genomgå flera efterföljande åtgärder av måttlig svårighetsgrad (additionseffekt).
6 råttor uppnådde avbrytningspunkten. Detta p.g.a. tandfel vilket riskerar att ge nedsatt allmäntillstånd eller i samband med operation då djur inte återhämtat sig från narkos.

Måluppfyllelse

Målen med studien har delvis uppnåtts. Några nya potentiella läkemedelskandidater har identifierats och utvärderats, men fler försök krävs för att kunna gå vidare till kliniska studier. Dessutom har genen PRDM2 roll undersökts närmare i samband med kokainintag, och slutsatsen är att den inte verkar har någon roll i eskalering av kokainintag.
Inga vetenskapliga arbeten har publicerats från denna etik.

3R

Bortsett från att man förfinat modellen för inplantering av kateter till hjärnan har inget nytt avseende 3R framkommit.

Övriga kommentarer

Försöksledaren meddelar att deras arbete har lett till slutsatsen att större populationer av djur behövs i studierna eftersom beroendesjukdomar endast utvecklas hos en sårbar minoritet av individer. Vidare har det under senare år uppmärksammats att många publicerade resultat inte går att replikera, och att den vanligaste anledningen till detta är otillräckliga gruppstorlekar, som kraftigt ökar sannolikheten för slumpobservationer. För att undvika detta efterfrågas större försök med högre statistisk power.

Etablerad rapportstandard