Generell information

Syftet med försöken som etiken handlar om var att pröva nya behandlingar och undersökningsformer för att öka överlevnaden hos barn som drabbats av cancer. Djurförsöken handlar om att studera effekter av nya möjliga läkemedel såsom målriktade terapier med ökad specificitet, men handlar också om att undersöka kombinationer med kliniskt använda droger, exempelvis behandling med nya målriktade cancerterapier och retinoider, NSAIDs och omega-3 fettsyror. För att kunna ta dessa nya läkemedelskandidater och andra substanser ett steg vidare mot kliniska fas I och II-studier krävs ytterligare dokumentation samtidigt som effekterna av kombinationer med etablerade cytostatika behöver utredas.

En tilläggsansökan har gjorts i samband med försöken med syfte att kunna undersöka effekterna av en lokalbehandling (intratumoral injektion) med exempelvis immunoterapi, samt att kunna genomföra en refinement av en binjure/njure injektionsmetod som minskade de negativa effekterna för mössen efter ingrepp (genom att flytta ingreppssnittet till ryggen istället för att gå genom bukväggen, som stod beskrivet i originalansökan, vänligen se 3R nedan).

Den regionala djurförsöksetiska nämnden önskade att försöket skulle utvärderas i efterhand med avseende på:

1. Antal (och andel) djur som nått avbrytningspunkt och anledningar till avbrytande av försök.
2. I vilken utsträckning storleken av tumören föranlett ohälsa och lidande hos försökdjuret.
3. Lämpliga tillsynsrutiner för tumörförsök, specifikt för olika upplägg, för att fånga upp ohälsa hos djuren motsvarande >0.2p i Kl-mallen.

Antal sökta djur och antal använda djur

5000 möss fick användas, och av dessa användes totalt 1029 djur. Dessa omfattar immunkompetenta såväl som immunodefekta djur.

Detta antal är baserat på endast de djur som ingått i försök och exkluderar således de djur som ingått i avel. Dock avslutades aveln under projektets gång då det beslutades att specifika musstammar istället skulle köpas in.

Bedömning av svårhetsgrad

Av de använda djuren klassades 454 möss under svårhetsgraden ”Avsevärd”. De flesta av dessa djur har ingått i studier med intravenöst injicerade tumörceller och fått symptom av spridd cancersjukdom, alternativt haft biverkningar från cytostatika-läkemedel som påverkat hälsan avsevärt. Några djur i denna klassificering har haft ulcererande subkutana tumörer och har tagits ut ur försöken.

Svårhetsgraden ”Måttlig” angavs för 537 möss. Dessa djur har haft en subkutan tumör och har haft milda/inga symptom av sin tumör och/eller genomgått behandlingar (såsom oral dosering eller injektioner).

Svårhetsgraden ”Ringa” angavs för 37 möss och omfattade de djur som använts som kontroller, alternativt injicerats med tumörceller subkutant utan att någon tumör etablerats.

Svårhetsgraden ”Terminal” angavs för 1 mus.

Avbrytningspunkten uppnåddes för totalt 59 möss (5,7% av använda möss), främst på grund av ulcererande subkutana tumörer, men även under vissa pilotprojekt där en ny cytostatikados skulle optimeras. Djur som fick för hög dos med cytostatika uppvisade en allt för stor påverkan på allmäntillstånd (ruggig päls, kroppshållning och viktnedgång) och togs ur försök. (Svar på fråga 1 från den regionala djuretiska nämnden)

De ulcererande subkutana tumörerna orsakades tillsynes inte av en specifik storlek på tumören, utan ansågs istället bero på den använda cancercelltypen. När detta fastställdes avslutades försöken med de cancercelltyper som orsakade de ulcererande subkutana tumörerna och problemen upphörde.

Tumörens storlek har inte i något fall, enligt försöksledarens bedömning, föranlett ohälsa och lidande hos mössen. (Svar på fråga 2 från den regionala djuretiska nämnden)

Måluppfyllelse

Försöksledaren ansåg att måluppfyllelsen delvis har uppnåtts eftersom vissa frågeställningar har besvarats men att det fortfarande kvarstår ett behov av ny kunskap för att bättre förstå och behandla tumörer.

Sex publikationer har genererats från denna forskning och arbetet som beskrivs i det etiska godkännandet ligger som grund för forskning som redovisats i tre doktorsavhandlingar.

3R

Tilläggsansökan innehöll en ”refinement” av metod för injektion i binjure/njure som minskade lidandet för djuren i samband med metoden. Ingreppet ändrades till att ske via sidan på ryggen istället för via sidan på buken.

Avel stoppades på grund av svårigheter med att hålla musstammar med dåligt immunförsvar friska. Detta ledde till att specifika musstammar istället köptes in från uppfödare vilken minskade det totala antalet djur som användes för försöket.

Andra åtgärder som används under försökets gång är exempelvis oral dosering med mjuk sond, användandet av barriärspray efter injektioner och på ulcererande sår, ökad miljöberikning och/eller uppblött foder efter specifika försöksåtgärder.

Vissa musstammar fick extra miljöberikning, exempelvis stegar/klättringsattiraljer och musstammar som saknar päls fick extra mjukt bomaterial i burarna.

Ökad tillsyn (1-2 gånger dagligen av forskningspersonal) för möss med symptom på ökad ohälsa har medfört att försöken på ett tidigare stadie har kunnat avbrytas om mössens hälsotillstånd försämrats. (Svar på fråga 3 från den regionala djuretiska nämnden)

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard