Generell information

Hörselnedsättning är ett stort hälsoproblem med stigande siffror enligt WHO:s årsrapport och det finns inga farmakologiska eller genetiska behandlingar för att rädda hörseln eller bromsa försämring.

Man vet sedan tidigare studier att det finns stora skillnader i hörselsnäckans fysiologi mellan dag och natt (dygnsrytmicitet). Dessa skillnader indikerade en påtaglig ljudkänslighet under natten vilket påverkas av hormoner från binjurarna. De fysiologiska och molekylära mekanismer som styr hörselsystemets funktioner under dagen och natten är fortfarande relativt okända.

En hypotes är att molekylära mekanismer aktiveras under dagen (ljusstyrda) som påverkar hörselsnäckan och gör den mer motståndskraftig mot ljud-relaterade skador.

Antal sökta djur och antal använda djur

Det etiska tillståndet omfattar 5500 möss och 500 råttor. Man använde 178 möss under tillståndets giltighetstid, inga råttor användes.

Försöksledaren anger att anledningen till den stora skillnaden mellan antalet djur som tillståndet omfattade och de djur som användes berodde på att man överskattat antalet i ansökan. En av anledningarna är att kostnaden för att ansöka om en ändring i en originalansökan. En annan orsak var svårigheter att jobba under Covid pandemin.

Bedömning av svårhetsgrad

Det etiska tillståndet var klassat i graden avsevärd svårhet både av försöksledaren och av den regionala nämnden. Retrospektivt anger försöksledaren att av de 178 använda djuren var det 94 djur som uppnådde avsevärd svårhetsgrad, 5 uppnådde måttlig, 12 ringa och 67 användes i Terminal organ försök (uttagning av vävnad på musungar).

De djur som klassades som avsevärd svårhet var djur som genomgick en kombination av ingrepp utförda på samma djur. Exempel på dessa kombinationer kan vara hörseltest, adrenalektomi, bullertrauma och ett andra hörseltest. Ett annat exempel är suprakiasmatiska kärnablationer med hörseltest och bullertrauma.

Den regionala nämnden ville specifikt ha en utvärdering av två procedurer i tillståndet, Åtgärd 19: Akustik skrämsel-reflexbedömning och Åtgärd 20: Variabel stressparadigm. Dessa procedurer användes inte i de genomförda studierna.

Måluppfyllelse

Försöksledaren anger att man delvis uppnått målet med studierna och listar 5 publikationer i internationella vetenskapliga tidskrifter.

Man har tidigare visat att glukokortikoider (GC) utsöndras cirkadiskt och modulerar hörselfunktionen. Tar man bort de cirkulerande GC genom adrenalektomi (ADX) så hade det inte någon större inverkan på genexpressionen i snäckan, men påverkade transkriptionen av klockkontrollerade gener involverade i inflammation. Skillnaden i känsligheten för bullertrauma dag och natt försvann vid ADX. När man studerade verkan av den syntetiska glukokortikoiden dexametason (DEX) vid olika tidpunkter på dagen visade det sig att DEX var effektivt för att skydda mot akuta bullertrauma endast när det administrerades under dagtid, när cirkulerande glukokortikoider är låga, vilket indikerar att kronofarmakologiska metoder är viktiga för att erhålla optimala behandlingsstrategier för hörselnedsättning. GC framstår som en viktig regulator av den differentiella känsligheten för dag- eller nattljustrauma, en mekanism som sannolikt involverar dygnskontroll av inflammatoriska svar.

3R

Under projektet utvecklades en ny procedur för att tillföra substanser till innerörat genom att använda injektioner i cisternae magna. Ämnen som injiceras i cisterna magna når innerörat via cerebrospinalvätskan. Metoden är mer tillförlitlig, mindre invasiv och ger bättre resultat jämfört med den traditionella proceduren där det krävs en operation bakom örat och öppning av snäckan i innerörat för att injicera substanserna direkt i örat. Det finns en risk att denna typ av injektion kan orsaka skada på innerörat. Cisternae magna-injektioner har inte denna risk. Detta beskrevs i en ändringsansökan som godkändes av den regionala nämnden.

Beskrivningen av metoden är publicerad.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard