CDFN logotyp, länk till startsidan.

Diarienr. 042-2021

Studier av musmodeller för reumatoid artrit

Diarienummer: 042-2021

Generell information

Reumatoid artrit (RA) är en av de vanligaste formerna av autoimmuna sjukdomar, där immunsystemet angriper och bryter ner kroppens egna vävnader. RA har visats vara ett syndrom bestående av flera olika sjukdomsprocesser med olika bakomliggande orsaker och klinisk utveckling, men där symtomen liknar varandra, med nedbrytning av ledytor, smärta, illamående, invalidisering och ett förkortat liv.

Forskargruppen har med hjälp av flera olika genetiskt modifierade musmodeller studerat hur gener och miljöfaktorer påverkar utveckling och etablering av RA. Bakom denna forskning finns en förhoppning att med nyvunnen kunskap utveckla, dels metoder för tidig identifiering av biologiska markörer för sjukdomsrisk, dels vaccin mot RA.

Godkännandet inkluderade försök på genetisk modifierade möss inkluderande avel, induktion av RA, olika behandlingsformer och analysmetoder (blodprov, inmärkning av celler och imaging tekniker). För att framkalla artrit (ledinflammation) inkluderade godkännandet flera olika metoder, såsom antigen- eller antikroppsinducerad artrit, framkallning av artrit genom immunisering med protein/peptid och adjuvans eller injektion av enbart adjuvans samt effekter av högfettsdiet, strålning, kastrering, borttagning av lymfoida organ, organtransplantation mm. I en tilläggsansökan kunde tiden för långsamt läkande sår förlängas för att därigenom senarelägga den sårläkningsberoende avbrytningspunkten.

Med hänvisning till att forskargruppen inte längre finns kvar på det universitet där forskningen genomfördes har försöksledaren meddelat att han inte har tillgång till den kompletterande information som nämnden efterfrågade i sitt arbete med utformning av utvärderingen i efterhand. De efterfrågade kompletteringarna avsåg bl.a. vilka delar av de planerade försöken som faktiskt utfördes, antal djur som tagits ur försök p.g.a. uppnådd avbrytningspunkt och vilka avbrytningspunkter som uppnåddes.

Uppgifter som enligt beslut av den regionala djurförsöksetiska nämnden ska beaktas/besvaras vid utvärderingen av djurförsök i efterhand.

  1. Hur många mös av vilken stam behövdes isoleras och hur länge p.g.a. aggression i buren?
    Svar: 0 år 2021, 1 år 2022, 0 år 2023, 0 år 2024 och 0 år 2025.
  2. Vilka åtgärder togs och hur ofta för att minska aggressionen i buren?
    Svar: Vi blandar inte hanmöss från olika kullar som har uppnått könsmognad. Vi har standardiserat burmiljön och använder inte obalanserad berikning i burarna. Vi använder endast C57Black-möss, som har en relativt låg aggressionsnivå.
  3. Hur många djur har fått öppna immuniseringssår, hur stora var såren och hur länge dröjde det tills såren hade läkt?
    Svar: 9 möss avlivades 2022 (1 sår läkte), 3 avlivades 2023, 4 avlivades 2024 och 1 avlivades 2025. De 10 dagarna för läkning hos hanar respektive 15 dagar hos honor, som vi lade till i tillstånd [här uteslutet], fungerade väl och undvek avlivning av många möss, eftersom 30–40 % av mössen ibland utvecklar sår och de flesta av dessa läker inom denna tidsram. Vi har försökt förstå varför de får sår. Det beror på CFA-injektionerna, och vi tror att det beror på att tuberkelpartiklar injiceras i vävnaden, särskilt om injektionen misslyckas, dvs. går för djupt och skadar blodkärl. De bästa förutsättningarna för att undvika sår är att använda vassa nålar och göra rena intradermala injektioner. I princip läker alla möss med tiden, men det tar längre tid för honor (15 dagar) än för hanar (10 dagar).
  4. Hur ofta har extraimmuniseringen med mycobacteria används? Har utspridningen av injektioner på flera ställen på djurens baksida led till mindre sårbildning?
    Svar: Adjuvans med frystorkade mykobakterier behövs i vissa modeller (som kollageninducerad artrit) och endast under den initiala immuniseringen, aldrig vid boosterdosen. Flera injektioner på olika ställen bidrog inte till att minska förekomsten av sårbildning.
  5. Hur många djur uppnå 50+ artritscore? Ur många djur har behövd avlidnas efter 10 med artritscore 50+? Hur många djur har avlidnas p.g.a. 58 artritscore?
    Svar: Många möss har uppnått 50+ i artritscore. Inga möss har dött av artrit. Såvitt jag minns har inga möss uppnått 58+ i score utan andra sjukdomstecken som lett till avlivning. Även möss med svår artrit springer omkring och kan äta pellets och dricka vatten. Möss är alltså inte som råttor (eller människor) med svår artrit, som är synligt mer påverkade. Vi har dock haft ett fall med spontan artrit hos en mus som var så svår att musen föredrog att inte röra sig, sannolikt på grund av artrit i höftleder och ryggrad; denna mus avlivades. Vi har också haft ett fåtal ytterligare möss som var på väg att utveckla svår spontan artrit och som avlivades. Denna nya spontana artritmodell har aldrig observerats tidigare och beskrivs nu bättre i det nya tillståndet.

Antal sökta djur och antal använda djur

Det djurförsöksetiska godkännandet medgav användning av 30 000 möss, av vilka 10 556 kom att användes.

Bedömning av svårhetsgrad

Försöket bedömdes av den regionala djurförsöksetiska nämnden vara av avsevärd svårhetsgrad. Försöksledaren anger att 8949 djur uppnådde avsevärd, 143 måttlig och 320 ringa svårhetsgrad. Samtliga möss som utvecklat artrit har av försöksledaren klassificerats som avsevärd svårhetsgrad.

Måluppfyllelse

Försöksledaren rapporterar att syftet med försöket delvis har uppnåtts och resulterat i flera publikationer och patent. Forskargruppen har bl.a. etablerat humaniserade musstammar som kan utveckla RA och har ett immunsvar som efterliknar människans. De har också visat att vissa norovirus kan inducera SLE (autoimmun sjukdom som angriper kroppens egna vävnader och organ). Samtidigt rapporterar försöksledaren att det mänskliga sjukdomsförloppet inte helt kunnat efterliknas eftersom mössen avlivats innan en kronisk, återkommande sjukdom utvecklats. Detta har bl.a. lett till svårigheter att utföra studier rörande utveckling av ett vaccin mot RA.

3R

Försöksledaren rapporterar att forskargruppen bidragit till att ersätta tidigare adjuvans-inducerade artritmodeller med ett enligt försöksledaren onödigt lidande för djuren, med andra modeller. Det är dock oklart i vilken omfattning och om/hur det resulterat i förbättringar för försöksdjuren inom ramen för den studie som utvärderas här.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard

Tabell över försöksledarens svar på frågan om en etablerad rapportstandard har använts (PREPARE, ARRIVE, Annan eller Nej).

PREPARE planering

ARRIVE publikation

Annan

Nej

 

X

 

 

Hitta på sidan

Kontakta oss

Centrala djurförsöksetiska nämndens kansli
Jordbruksverket
551 82 Jönköping

Kontaktformulär

Om webbplatsen

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden prövar överklaganden av beslut som fattats av en regional djurförsöksetisk nämnd och utför utvärderingar i efterhand av djurförsök.