CDFN logotyp, länk till startsidan.

Diarienr. 017-2017

Beteendeprofilering på råtta för studier av sårbarhet för spelberoende

Diarienummer: 017-2017

Generell information

Syftet har varit att studera individuella skillnader i spelstrategier hos råtta, hur stor andel av djuren som utvecklar motsvarande riskabla spelstrategier, om spelstrategier är stabila över tid och om de påverkas av träningens längd. Man har även velat studera om bakomliggande beteende kan kopplas till individuella skillnader i spelstrategier, om riskabla spelstrategier är associerade med frivilligt alkoholintag och sexuell konsumtion, samt hur behandling med naltroxen (godkänt för behandling av alkoholberoende) påverkar spelstrategier. Detta för att kunna utvärdera om det finns generella beroendemekanismer bakom individuella skillnader i spelstrategier. Det slutliga syftet har varit att studera neurobiologiska korrelat bakom individuella skillnader i spelstrategier.

Tack vare återanvändning av insamlade data från studier på råtta har man även kunnat jämföra likheter och skillnader mellan råtta i ”rat Gambling task” och människa i ”IOWA gambling task”, det humana test som ”rat Gambling task” ska efterlikna.

Den regionala nämnden ville ha utvärdering på följande:
Hur många råttor som hölls ensamma respektive i par i delmoment E: Inga djur hölls ensamma utan samtliga 40 råttor parhuserades med avdelare under studien av frivilligt alkoholintag.

Följande beteendeprofiler karaktäriserades:
Djuren studerades i “multivariate concentric square field™ (MCSF)” och “novel cage”. MCSF-testet består av en arena med möjlighet att söka skydd, utforska, bedöma och ta risker och ger en bred beteendeprofil på djuren. I ”novel cage” studeras naturligt förekommande beteenden när djuren utforskar ny miljö.

Tyvärr lyckades man inte ersätta vissa operanta tester med ”bowl digging”-testet
eftersom resurser saknats för metodutveckling, men hoppas kunna utveckla testet i framtiden.

Hur många av djuren togs ur studien på grund av att de valde att inte delta i de frivilliga momenten? Alla djur deltog i de frivilliga momenten.

Antal sökta djur och antal använda djur

Ansökan rörde 750 råttor. 176 användes. Vid ett tillfälle i delförsök II avlivades en råtta med en ögonskada. Då djuren parhuserades under försöket avlivades även burkompisen för att inte ensamhållas.

Bedömning av svårhetsgrad

Eftersom djuren i grundansökan skulle ensamhållas upp till 16 veckor bedömdes försöket vara av avsevärd svårhetsgrad. Dock slapp djuren ensamhållning eftersom de parhuserades med avdelare. De djur som bedömdes vara avsevärd svårhetsgrad skadades av leverantören och avlivades innan de användes i försök.
Försöket var därför av måttlig svårhetsgrad, främst på grund av födorestriktion, ovariektomering och naltroxenbehandling.

Måluppfyllelse

God enligt försöksledaren och rapporterar följande resultat:

Majoriteten av råttorna etablerar strategiska spelstrategier, men en subpopulation om ca 20 % etablerar riskabla spelstrategier. Oavsett spelstrategi är dessa stabila över tid och kan upprepas. Hur snabbt djuren lär sig under träningen påverkar inte vilken spelstrategi som etableras.

Risktagande eller skyddssökande beteenden i MCSF-testet kan inte kopplas till senare spelstrategier.

Djur med riskabla spelstrategier har ett högre frivilligt alkoholintag men inte en högre sexuell aktivitet eller konsumtion.

Behandling med naltrexon minskar motivationen att spela, men har inte specifika effekter på djur med riskabla spelstrategier.

Djur med riskabla spelstrategier har förändrad nätverksaktivitet i hjärnan i strukturer centrala för belöningsnätverken och preliminära resultat visar på förändrade nivåer av neurotransmittorer och neuropeptider.

Andelen individer med riskabla spelstrategier är samma hos råtta och människa.

3R

Genom parhusering och avdelare har ensamhållning kunnat undvikas.

Projektmedlemmarna byter själva burar på djuren på fredag eftermiddag i samband med att veckans försök avslutas. På så sätt stör inte burbytet försöket och djuren får helgen på sig för att acklimatisera efter burbytet. När burarna byts flyttas alltid en näve smutsigt spån från den gamla buren över till den rena buren.

Övriga kommentarer

Studien har hittills lett till tre vetenskapliga publikationer, en halvtidsrapport och ett studentarbete.

Tabell över försöksledarens svar på frågan om en etablerad rapportstandard har använts (PREPARE, ARRIVE, Annan eller Nej).

PREPARE

planering

ARRIVE

publikation

Annan

Nej


X



Hitta på sidan

Kontakta oss

Centrala djurförsöksetiska nämndens kansli
Jordbruksverket
551 82 Jönköping

Kontaktformulär

Om webbplatsen

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden prövar överklaganden av beslut som fattats av en regional djurförsöksetisk nämnd och utför utvärderingar i efterhand av djurförsök.