Generell information

Det etiska godkännandet består av två delar, den ena fokuserar på depression medan den andra delen fokuserar på Parkinsons sjukdom, det finns ingen direkt koppling mellan dessa två delar utan dessa beskrivs separat i tillståndet.

Depression drabbar enligt WHO mer än 300 miljoner människor världen över och är ett invalidiserande tillstånd. De selektiva serotonin återupptags-hämmare (SSRI) som ofta används i behandlingen av depression fungerar inte på alla. För denna patientgrupp har det visat sig att behandling med ketamin, elektrokonvulsiv terapi (ECT), och antipsykotiska medel i kombination med SSRI, kan ge lindring och har därmed blivit en viktig behandlingsstrategi.
Forskargruppen ville därför studera hur ketamin, ECT och kombinationsbehandling med SSRI och farmaka liknande atypiska antipsykotiska medel utövar effekt i djurmodeller av depression, samt undersöka eventuella gemensamma nämnare avseende biologiska mekanismer av dessa behandlingar.
Man använde en rad olika stressprotokoll för att inducerad depressionsliknande tillstånd för att kunna studera och utvärdera de underliggande mekanismerna av behandlingen.

Parkinsons sjukdom är en relativt vanlig neurodegenerativ sjukdom, särskilt bland äldre vuxna. Globalt uppskattas att minst 1 % av alla personer över 60 år drabbas. Förekomsten av Parkinsons sjukdom ökar med åldern, med betydligt högre förekomst hos personer över 60 år, och är något vanligare hos män än hos kvinnor. År 2021 uppskattade studien Global Burden of Disease att runt 12 miljoner människor världen över hade Parkinsons sjukdom.
Parkinsons sjukdom behandlas vanligtvis med levodopa eller dopamin receptor agonister. Båda dessa behandlingar resulterar i svåra komplikationer så som on-off dyskinesier (överdrivna rörelser) och förlorad impulskontroll, vilket har stor negativ inverkan på patienters livskvalitet. Förutom förlust av dopaminerga neuron som utgör en central del i Parkinsons sjukdom finns även studier som pekar mot att serotonerga och möjligen även noradrenerga neuron kan vara av betydelse. I projektet ville man studera om behandlingskomplikationer kan dämpas med farmakologiska interventioner som påverkar dessa tre typer av neuron samt mäta dessa nervers aktiveringsgrad. Detta gjordes genom att mäta totala signalhalten genom analys av hjärnvävnad från avlivade djur och extracellulära nivåer av signalämnen med mikrodialys in vivo, i kontroll av farmakokinetiska och beteendemässiga aspekter av kronisk levodopa administration, samt genom att undersöka hur biverkningar av sådan behandling kan dämpas med substanser som modulerar frisättning av, och svar på, de monoaminerga signalämnena.

Det övergripande syftet med försöken var att studera gemensamma verkningsmekanismer mellan de kliniskt använda antidepressionsbehandlingarna ketamin och elektrokonvulsiv behandling (ECT) och att utvärdera den antidepressivliknande effekten av kombinationsbehandling med selektiva serotonin återupptagshämmare (SSRI) och farmaka som liknar atypisk antipsykotika. Man ville även studera om behandlingskomplikationer som uppstår efter långvarig levodopatillförsel vid Parkinsons sjukdom kan dämpas med farmaka som påverkar dopaminerga, serotonerga och noradrenerga neuron.

Denna utvärdering baseras ett etiskt godkännande och tre ändringsansökningar: [här uteslutet], grundtillståndet.
Ändringsansökningar:

• [här uteslutet], tillägg av operant conditioning för råttorna i Parkinson studierna.
• [här uteslutet], två nya metoder lades till, beteendetester (Montoya staircase test, i depressionsstudierna, mus och råtta), och transkardiell perfusion (Parkinson studierna, mus och råtta).
• [här uteslutet], Tillägg av foderrestriktion för att öka motiveringen hos djuren, 5-6 timmar per dag, max upp till 8 timmar.

Antal sökta djur och antal använda djur

Det etiska godkännandet medgav användning av 1600 djur fördelat på 800 råttor och 800 möss. Man använde 1378 djur total fördelat på 750 råttor och 638 möss.

Bedömning av svårhetsgrad

Försöksledaren klassade ansökan som måttlig svårhet på grund av att det gjordes upprepade operationer per djur och att man utförde elektrokonvulsiv (ECT) behandling på vakna djur. Den regionala nämnden fastställde i sitt beslut svårhetsgraden som avsevärd.

I ansökan beskrivna avbrytningspunkter:
Djur som uppvisar tecken på skada efter ECT-behandling eller operation kommer att avlivas omedelbart. Skulle något djur uppvisa tecken på dåligt skick så som håglöshet, överdrivet stillasittande eller viktnedgång på >10% (depressionsmodell) eller >15% (Parkinsonmodell) av kroppsvikt, görs en helhetsbedömning i samförstånd med veterinär. Om bedömning är att djuret lider tas det ur försök och avlivas.

Av den regionala nämnden tillagda avbrytningspunkter:

1. vid farmakologiskt inducerad Parkinson tillåts det förekomma 3 injektioner per dag i max 4 veckors tid, samt
2. vid kronisk injektionsbehandling (2-4 veckor) ska försöket avbrytas vid lokala reaktioner vid injektionsstället.

Retrospektivt var det ECT-behandlingen på vakna djur som ledde till att 12 råttor och 177 möss uppnådde avsevärd svårhetsgrad, övriga djur klassades som måttlig svårhet (738 råttor och 451 möss).
Den regionala nämnden efterfrågade information om hur djuren påverkades av:

• Flera operationer per djur,
• Elektrokonvulsiv (ECT) behandling som utförs på vaket djur.

Försöksledaren anger som svar att:
Multipla operationer utfördes inte.
I studier där ECT gavs som behandling, framkom under försökens gång att möss snabbare återfår medvetandet efter ECT (sekunder) än råttor (minuter) och att man enbart kunde utvärdera beteendeeffekten hos mössen, man fortsatte därför ECT-försöken enbart i möss.
Tre djur togs ut ur studien baserat på de uppställda avbrytningspunkterna. Två råttor i Parkinsonmodellen togs ut p.g.a. misstänkt hjärnskada efter operation och en råtta togs ut dagen efter en injektion av levodopa då djuret hade brutit benet p.g.a. en icke förväntat effekt av injektionen. Råttan uppvisade ökad aktivitet och snurrade in sig i burmaterialet (träullen) och fastnade med tassen. Under tiden för kronisk läkemedelsadministrering av levodopa i Parkinsonmodell har man tagit bort träull som berikningsmaterial och ersatt det med wellpapp och torky. Djuren får fortfarande berikningsmaterial, men man undviker risken att de till följd av läkemedelsinducerad ökning av aktivitet trasslar in sig i träull och skadar sig.

Måluppfyllelse

Försöksledaren anger att man delvis uppfyllt de uppställda målen.

Man har observerat:
Gemensamma verkningsmekanismer mellan de snabbverkande antidepressiva behandlingarna ketamin och ECT.
Att en testad substans uppvisade antidepressiv-liknande effekt som har liknande farmakologiska måltavlor som andra antipsykotika men som i kliniska prövningar har visats ha en mycket mindre biverkningsprofil.
Man visade också att samma substans, i en råttmodell av Parkinsons sjukdom, även dämpar levodopa-inducerade dyskinesier som är en vanlig behandlingskomplikation. Inga vetenskapliga publikationer finns redovisade vid utvärderingstidpunkten men man anger att man arbetar med ett antal manuskript, som kommer att publiceras.

3R

Man upptäckte skillnader mellan råttorna och mössen i hur de svarade på olika behandlingar.

I depressionsmodell användes främst råttor för utvärdering av farmakaliknande atypisk antipsykotika. I några av dessa försök inkluderas ett kroniskt stressprotokoll för induktion av depressionsliknande beteende. Under försökens gång framkom att råttor, men inte möss, utvecklade sådant beteende. För studier av verkningsmekanism hos den aktuella substansen användes därför råttor i fortsättningen.

I studier där ECT gavs som behandling, framkom under försökens gång att möss snabbare återfår medvetandet efter ECT (sekunder) än råttor (minuter). Eftersom de lyckades fånga en beteendeeffekt av ECT i möss men inte i råttor, skedde fortsatta studier i möss.

Övriga kommentarer

Det finns reservationer mot nämndens beslut när det gäller ECT och Forced swim testmetoderna.

Etablerad rapportstandard