Generell information

Projektet fokuserade på att långvarig smärta är ett växande hälsoproblem med sänkt livskvalitet, stort lidande och omfattande samhällskostnader, och angav att nervskador, ledinflammation samt ledförslitning och artros är vanliga orsaker. Djurförsöken syftade därför till att öka kunskapen om de molekylära mekanismer som ligger bakom långvarig smärta och som på sikt kan bidra till utveckling av bättre smärtlindrande terapier. Projektet omfattade även cytostatikainducerad perifer neuropati, där exempelvis cisplatin kan ge nervsmärta som en vanligt förekommande långtidsbiverkning. Projektet utvärderade även en jonpump som kan transportera smärthämmande molekyler mycket kontrollerat och lokalt till en påverkad nerv. Det etiska godkännandet omfattade användning av möss, inklusive genetiskt modifierade stammar, i flera smärtmodeller såsom nervskada i sciatic nerve injury (SNI)-modellen, cisplatinbehandling, monoartrit med inducerad ledinflammation samt en artrosmodell baserad på upprepad kompression av knäleden under narkos.

Uppgifter som enligt beslut av den regionala djurförsöksetiska nämnden ska beaktas/besvaras vid utvärderingen av djurförsök i efterhand.

1. Visade det sig att administration av läkemedel via jonpumpen hade en positiv effekt på kronisk smärta i modellen?
   Svar: Projektet nådde aldrig fasen där en aktiverad jonpump kunde testas för läkemedelsadministration. Arbetet fokuserade i stället på att optimera konstruktionen för att minimera påverkan på djuren. Trots flera tekniska justeringar utvecklade cirka 50 % av mössen ökad smärtkänslighet. Orsaken till nervpåverkan kunde inte fastställas och projektet avbröts av etiska och vetenskapliga skäl. Någon effekt på kronisk smärta kunde därför inte utvärderas.
2. Antal djur och andelen djur som uppnådde de beskrivna avbrytningskriterierna i ansökan
   Svar: Totalt uppgavs att 10 möss uppnådde avbrytningskriterierna, varav 5 möss inom jonpumpsprojektet. 3 var hanar med aggressivt beteende och synliga sårskador, en ingick i monoartritstudien och påträffades med en fraktur i ankeln och en uppvisade läckage efter artritinjektion med complete Freund’s adjuvant (CFA) och efterföljande hudskada.
3. Hur många av de 5000 mössen utsattes för experiment?
   Svar: Totalt utsattes 366 möss för experimentella ingrepp, varav 41 möss inom jonpumpsprojektet. Dessutom tillkom 323 avelsdjur som inte ingick i försök.

Antal sökta djur och antal använda djur

Ansökt antal djur inklusive avel var 5000 möss. Totalt användes 689 möss, 323 var avelsdjur som inte ingick i försök och 366 möss ingick i försök.

Bedömning av svårhetsgrad

För de 366 möss som ingick i försök angavs svårhetsgraden till terminal organ (49), terminal (10), ringa (84), måttlig (56) och avsevärd (167). De djur som bedömdes utsatta för ringa svårhetsgrad inkluderade kontrolldjur som injicerats med exempelvis koksaltlösning. De djur som bedömdes utsatta för måttlig svårhetsgrad var sham-opererade, alternativt cisplatinbehandlade djur som uppvisade normalt beteende och rörelsemönster, samt opåverkat allmäntillstånd. Motiveringen till de djur som bedömdes ha genomgått avsevärd svårhetsgrad var relaterat till det som försöksledaren kallar ”jonpumpsförsöksgruppen” samt de djur som blev involverade i ”monoartritmodellen” med kliniskt påvisbar ledinflammation.

Avbrytningspunkten tillämpades 10 gånger; 5 av djuren hade jonpumpsimplantat där såröppning eller implantatdislokation uppstått med risk för infektion, 3 var hanar med aggressivt beteende och synliga skador, ett djur ingick i monoartritstudien som påträffades med en fraktur i ankeln, och ett djur uppvisade läckage efter artritinjektion med CFA samt en efterföljande hudskada.

Måluppfyllelse

Syftet bedömdes som delvis uppnått. Underlaget beskriver att möss med riktad NGF-mutation R100E hade tydligt minskade smärtrelaterade beteendeförändringar vid ledinflammation, särskilt belastningsberoende beteenden, och att honmöss var mer skyddade mot inflammationsinducerad benförlust än hanmöss. Jonpumpsprojektet nådde inte fasen där en aktiverad jonpump kunde testas för läkemedelsadministration och avbröts efter komplikationer och osäkerhet kring nervpåverkan.

Resultaten anges ligga till grund för fortsatta studier och en publikation har resulterat från den berörda etiken.

3R

3R förfiningsarbete beskrivs genom att metoder utvecklades under studien med omfattande optimering av jonpumpens storlek och utformning inklusive kring material och tekniska lösningar för att minska dess mekaniska stress mot nerverna. Dock avbröts fortsatta optimeringsförsök in vivo eftersom orsaken till nervpåverkan inte kunde identifieras och osäkerheten gjorde fortsatt arbete varken etiskt eller vetenskapligt försvarbart. Istället gjordes funktionsstudier av jonpumpen in vitro med primära ”dorsal root ganglion” cellkulturer.

Försöksledaren beskriver även att en ökad miljöberikning minskade aggressivt beteende hos hanmöss, och att introduktion av våtfoder var fördelaktigt samt att burbyten inte skedde närmare än 24 timmar före försöken för att minska djurens stresspåverkan.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard