Generell information

Studien syftade till att undersöka hur faktorerna VEGFs och PDGFs påverkar blodkärlen avseende, dels tillväxt, dels kapacitet för transport av näringsämnen vid följdsjukdomar kopplade till diabetes; i denna studie njursjukdom, leversjukdom, ateroskelros, Alzheimers sjukdom samt utmärgling. För ändamålet användes flera olika försöksmodeller där flertalet utgått från genetiskt modifierade musstammar. Diabetes och/eller dess följdsjukdomar inducerades med olika tekniker varefter specifika antikroppar mot VEGFs och PDGFs injicerades för närmare kunna studera dessa faktorers funktion. Förhoppningen var att via ökad kunskap kunna hitta terapier för att förhindra/bota följdsjukdomar kopplade till diabetes och insulin-okänslighet.
Den regionala djurförsöksetiska nämnden godkände studien och beslutade att utvärdering i efterhand skulle ske avseende: 1) ”Hur gick utvärderingen av Barnes maze, gick den att ersätta water maze?” 2) ”Hur många djur i försök avlivas p.g.a. avbrytningspunkt samt i vilket försök?”
Eftersom inga beteendestudier genomfördes kan inte fråga 1 besvaras. Beträffande fråga 2 rapporterar försöksledaren (FL) följande:

• Diabetisk njursjukdom: 41 djur
• Diabetiska hudsjukdomar och sårläkning: 3 djur
• Fettlever och levercancer: 31 djur
• Diabetisk fettvävnad: 5 djur
• Alzheimers sjukdom: 1 djur
• Kakexi till följ av cancer: 17 djur
• Rutinanalyser: 28 djur
• Totalt: 126 möss

Vanligaste orsakerna till avbrytning var: viktnedgång, nedsatt allmäntillstånd p.g.a. t.ex. katabolism, även tandfel förekom.
Under studien följdes flera olika parametrar såsom blodsocker, blodtryck, hjärtfunktion, kroppssammansättning, ämnesomsättning och kroppstemperatur. Parametrarna kombinerades olika i de olika försöksmodellerna.

Antal sökta djur och antal använda djur

Det djurförsöksetiska tillståndet medgav användning av 16000 möss. Av dessa användes 11625 av vilka 2246 användes i försök. Övriga möss (9379) användes för avel.

Bedömning av svårhetsgrad

FLs bedömning att studien var av avsevärd svårhetsgrad fastställdes av den regionala djurförsöksetiska nämnden. De 2246 använda mössen klassificerades retrospektivt enligt följande: 231 terminal organ, 74 terminal, 426 ringa, 401 måttlig och 1114 som avsevärd svårhetsgrad. Retrospektivt menar FL att delstudien med framkallande av diabetes via injektioner av Streptozotocin var av måttlig svårhetsgrad med hänvisning till att den givna STZ-dosen var så låg att det inte fanns någon risk för akut påverkan på djurens välbefinnande. FL kommenterar även att djuren i delstudien med sårläkning uppvisade ”påfallande lite besvär” och bedöms ha varit av måttlig svårhetsgrad.

Måluppfyllelse

Studien har resulterat i ökad förståelse för flera bakomliggande mekanismer vid utveckling av komplikationer vid bl.a. typ-2 diabetes; bl.a. att tillväxtfaktorn VEGF-B har en central betydelse för uppkomsten av flera komplikationer i samband med diabetes. De vunna resultaten har redan använts, och kommer även fortsatt att ligga till grund för fortsatta kliniska studier. Studien har resulterat i fyra artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

3R

Under försöket ersattes DEXA med EchoMRI för mätning av kroppssammansättning. Förändringen innebar att mössen, i samband med mätningen, inte längre behövde sövas. Dessutom ändrades även metoden för mätning av glomerulär filtrationshastighet från upprepad blodprovstagning till transkutan mätning av tillförd fluorecerande substans. Utöver dessa förändringar förbättrades burmiljön, dels genom tillförsel av extra berikning, dels genom justering av beriknings- och bäddmaterialet för att minska den mikrobiologiska tillväxten i en burmiljö med möss med ökad urinproduktion.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard