Generell information

I projektet studerades hur kroppens eget immunsystem kan känna igen och bekämpa cancerceller. Immunterapi av cancer har visat stor potential som botande behandling för cancerpatienter. Musmodellerna som användes inom projektet omfattade både vildtypsmöss och genetiskt modifierade (exempelvis immundefekta eller transgena) möss. Tumörceller injicerades subkutant eller intrakraniellt varpå de behandlades med immunterapeutiska substanser, exempelvis onkolytiska virus, virusvektorer, eller med immunceller i avsikt att förändra tumörens mikromiljö så att cancercellerna attackeras. Uppföljning skedde genom analys av blodprov och tumörtillväxt samt histopatologi.

Uppgifter som enligt beslut av den regionala djurförsöksetiska nämnden ska beaktas/besvaras vid utvärderingen av djurförsök i efterhand.

1. Hur många djur nådde avbrytningspunkten och av vilka orsaker?
   Svar: 306 möss uppnådde avbrytningspunkten. Orsaken uppges oftast vara att musen kutade med ryggen (”hunching”), var mindre aktiv, gick ner i vikt och/eller hade eftersatt pälsvård. Avbrytning skedde vid ≥0.7 enligt Upp-sala universitets utökade bedömningsmall där endast vikt utgör 0.4 poäng med en maximal viktnedgång på 20%. Noteras bör att en av slutpunkterna i försöket utgjordes av avbrytningspunkten.
2. Hur många djur utsattes för ett andra snitt inför intertumoral injektion i hjärnan?
   Svar: Totalt 20 möss utsattes för en sekundär injektion av tumörceller (ett andra snitt).
3. För hur många av dessa måste hålet i skallbenet lirkas upp på nytt?
   Svar: I samtliga 20 fall behövde hålet i skallbenet lirkas upp.

Antal sökta djur och antal använda djur

Godkännandet omfattade 15 000 möss varav 763 användes. Av dessa var 24 i avel. Anledningen till att bara en mindre andel av de beviljade mössen användes var att försöksupplägget ändrades under projektets gång och att nya etiska godkännanden beviljades.

Bedömning av svårhetsgrad

Retrospektivt bedömdes knappt 8% (n=56) av mössen ha utsatts för avsevärt lidande. Samtliga av dessa djur har haft hjärntumör och utvecklat uttalade symptom såsom kutryggighet, inaktivitet eller eftersatt pälsvård, alternativt självdött eller uppvisat mer än 20% viktminskning. Majoriteten av mössen (n=620) bedömdes som utsatta för måttligt lidande; de övervakades noggrant och avlivades innan deras kliniska symptom nådde avsevärd svårhetsgrad. Dessa möss hade antingen hjärntumör eller subkutan tumör. Av dessa uppnådde 250 avbrytningspunkten. Om botande behandling, dvs. om tumören krympte, så avlivades djuren efter 60 dagar alternativt så injicerades tumörceller på nytt för att undersöka om djuren utvecklat skyddande immunitet varpå de följdes i ytterligare 60 dagar. 63 möss klassificerades som ”terminal/organ”. Lidandet för de 24 avelsdjuren klassificerades vara av ringa svårhetsgrad.

Måluppfyllelse

Ny kunskap och nya insikter kring cancerbehandling har uppnåtts. Resultaten från djurförsöken har lett till att en klinisk prövning kommit igång. Den första patienten behandlades vid Akademiska sjukhuset, Uppsala i november 2024 och under våren 2025 behandlades ytterligare fem patienter. Den första patient som behandlades var fri från tumör vid undersökning 9 månader efter behandling.

Två publikationer kring genmodifierade immunceller (CAR T-celler) och dess betydelse har publicerats i välrenommerade internationella tidskrifter.

3R

Inget nytt avseende 3R har framkommit.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard