Generell information

Aktuellt projekt syftade till att utveckla nya terapier mot cancer genom aktivering av patientens eget immunsystem för att därigenom angripa aktuella cancerceller. Sådan aktivering planerades att ske med hjälp av t.ex. specifika virus. Studien bestod av 3 delar: subkutana tumörer, hjärntumörer samt en studie med metastasmodell. Efter inokulation med tumörceller och efterföljande behandling följdes tumörutvecklingen med, blodprov och IVIS-undersökningar under narkos alternativt när tillämpligt med fysisk mätning av tumörstorlek. Vid framgångsrik behandling kunde tumörinokulering upprepas för att undersöka om immunitet mot berörda tumörceller utvecklats. Enligt det djurförsöksetiska godkännandet skulle följande utvärderas i efterhand:

”Hur många djur inom respektive försöksmodell nådde maximalt antal ingrepp, injektioner m.m. enligt till ansökan bifogat flödesschema?”

• Enligt Försöksledaren var det inga djur som utsattes för maximalt antal procedurer.

På frågan ”Uppvägde nyttan med försöket de facto djurens lidande?” anger försöksledaren följande svar:

• Att testa CAR-T-cellterapier på möss hjälper till att verifiera om de konstruerade cellerna riktar sig mot cancerceller effektivt. Utan djurmodeller kan oväntade immunreaktioner (t.ex. cytokinstormar) bara upptäckas hos människor, vilket riskerar liv.
• Genterapier (t.ex. AdV- vektorer) kan replikera i oavsiktliga vävnader; djurstudier hjälper till att upptäcka levertoxicitet eller tumörrisker.
• Att testa CAR-T-cellterapi via iv-, ic- eller icv- administration hjälper till att bestämma den optimala doseringen och leveransvägen. Minskar riskerna för bristande effekt.
• Cellterapier måste testas på djur för att säkerställa att de inte bildar teratom (tumörer). Undviker irreversibel skada på patienter i kliniska prövningar.
• Regulatoriska krav (EMA/FDA-mandat). Myndigheter kräver proof of concept + säkerhetsdata från djur innan fas 1-försök. Säkerställer att endast de mest lovande och minst skadliga behandlingarna går till människor.

Antal sökta djur och antal använda djur

Det djurförsöksetiska godkännandet medgav användning av 4500 möss i avel och 8000 möss i försök (totalt 12 500). I praktiken användes 2646 möss av vilka 816 kom från egen avel, övriga djur köptes in från uppfödare. 442 möss från egen avel kom inte att användas.

Bedömning av svårhetsgrad

Den djurförsöksetiska nämnden ändrade sökandens förslag från måttlig till avsevärd svårhetsgrad. Beträffande klassificering av svårhetsgrad uppger försöksledaren att 128 möss bedömdes vara terminal/organ (insamling av celler), 2470 måttlig medan 48 var avsevärd svårhetsgrad. I gruppen avsevärd svårhetsgrad återfinns möss som nått avbrytningspunkten, hittats döda i sina burar efter perakut sjukdomsförlopp eller dött efter behandling. Försöksledaren anger att när möss efter tumörimplantation började uppvisa sjukdomssymptom kontrollerades dessa av forskargruppen 1 gång dagligen. I gruppen med hjärntumör var nedsatt aktivitet, rörelsestörningar och viktminskning vanliga skäl till att djur togs ut ur studien. I gruppen subkutana tumörer var avbrytningskriterierna den angivna maximala tumörstorleken (1 tumör/mus 1500mm3 alternativt 2 tumörer/mus när den första når 1000mm3) eller när tumören ulcererade.

Måluppfyllelse

Enligt försöksledaren har den aktuella forskningen resulterat i ökad kunskap rörande terapier mot cancer, varav vissa resultat ingår i kliniska studier. Projektet har resulterat i 14 vetenskapliga artiklar.

3R

Försöksledaren hänvisar till att genom användning av effektanalys kunde antalet djur per försöksgrupp reduceras med nästa 90 %.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard