Generell information

Ett grundläggande problem inom medicinen är att kunna leverera celler eller substanser till rätt ställe, vid rätt tidpunkt och med rätt koncentration. Samma sak gäller för provtagning från svåråtkomliga organ, som hjärta, hjärna, bukspottkörtel och vissa delar av thorax. Målet är att på ett minimalinvasivt och säkert sätt kunna ta prover som kan användas för molekylärbiologisk analys.

Endovaskulär (inifrån kärlen) administrering och provtagning innebär att man kan gå in i hjärtat via blodkärl utan att öppna bröstkorgen. Istället för en stor operation används tunna slangar, så kallade katetrar, som förs in via blodkärlen (oftast i ljumsken men även via kärlen i halsområdet) och styrs med hjälp av röntgenkamera direkt till hjärtat. Väl på plats kan olika verktyg föras in genom katetern för att utföra själva behandlingen.

Den endovaskulära metodiken har revolutionerat stora delar av medicinen, inklusive hjärtinfarktvård och strokevård men utveckling och validering av nya metoder krävs i takt med att man utvecklar nya instrument.

Syftet med försöken var att utveckla nya röntgenledda endovaskulära metoder, som är säkrare och enklare att utföra än öppen kirurgi. Gruppen utvecklar särskilt metoder för provtagning av kroppens olika organ, och för behandling med celltransplantationer och administrering av läkemedel och instrument direkt i organ som drabbats av sjukdom och fortsätter sin utveckling av instrument och metoder.

Uppgifter som enligt beslut av den regionala djurförsöksetiska nämnden ska beaktas/besvaras vid utvärderingen av djurförsök i efterhand

1. Djurens påverkan av hjärtinfarkt med avbrytningsmetod samt fler och tätare angiografiska undersökningar inkl. provtagningar
2. Hur tillsynschemat sett ut och om det var tillräckligt för att fånga tidiga symtom och avbrytningspunkter
3. Om försök avbrutits i förtid och vilka avbrytningspunkter som uppnåtts

Punkt 1: Djuren kan efter induktion av hjärtinfarkt vara något tröttare och ha något svårare att komma igång efter väckning. Även de upprepade sövningarna som de djuren utsätts för påverkar i någon mån orken hos djuren men de repar sig ändå relativt fort och har inte kommit i närheten av avbrytningspunkten.

Punkt 2: Se bifogat exempel på hur tillsynsschemat för grisarna i ser ut. Djuret monitoreras kontinuerligt under narkosen och under uppvakningsfasen. Vid återkomst till stallningsenheten kontrolleras djuret flera gånger före kvällen och sen dagligen minst två gånger, ofta även av veterinär.

Punkt 3: Vi har inte behövt avbryta försöket i förtid p.g.a. att djuret mått dåligt efter väckning. Ett djur 2023 tappade blodtrycket på operationsbordet i narkos vid upprepade gånger efter kontrastinjektion. Det tolkades som en extrem kontrastmedelsreaktion och djuret överlevde inte narkosen och interventionen.

Antal sökta djur och antal använda djur

Tillståndet omfattade total 120 grisar. 27 djur användes i hjärtinfarktmodellen och 93 djur användes utan att hjärtinfarkt inducerades.

Djuren i hjärtinfarktstudierna uppnådde avsevärd svårhetsgrad i den retrospektiva bedömningen. Resterande djur ingick i en del av studien där hjärtinfarkt inte inducerades och dessa djur klassades enligt följande:

• Terminal, 31 djur
• Måttlig, 62 djur

Bedömning av svårhetsgrad

Försöksledaren klassade ansökan som måttlig svårhetsgrad men den regionala nämnden beslutade om att det etiska godkännandet skulle klassas som avsevärd på grund av att man ansåg att hjärtinfarktdelen skulle kunna orsaka djuren avsevärt lidande.

Samtliga 27 grisar som ingick i hjärtinfarktmodellen ansågs retrospektivt ha uppnått avsevärd svårhetsgrad, baserat på att hjärtinfarkt inducerar smärta hos djuren och vid longitudinell uppföljning är det därför rimligt med avsevärd svårhetsgrad.

Avbrytningspunkterna som beskrevs i ansökan och som fastställdes av den regionala nämnden var:

1. om grisen har ”sänkt huvud/dvallik, gnisslar tänder/ingen knorr eller om ” ligger/stirrar/ögon slutna/gnisslar tänder/ej kontaktbar” eller vid ”ökad och/eller ansträngd andning”.
2. efter mer än 3 dagar med onormal temperatur eller om grisen inte kan äta efter 2 dagar eller inte kan dricka efter 1 dag eller om den inte kan förflytta sig normalt.
3. Viktminskning på mer än 10%.

Inga djur uppnådde avbrytningspunkterna.

Måluppfyllelse

Försöksledaren anger att man uppfyllt de i godkännandet angivna målen och har publicerat tre vetenskapliga artiklar där man bland annat beskriver utvärdering av micro-biopsitagning och endovaskulär transplantation av celler i hjärtat samt hur man har startat kliniska studier baserat på resultaten.

3R

Försöksledaren anger att de imagingbaserade kliniskt relevanta metoder som använts i detta projekt gett mycket robusta data vilket gör att antalet djur kunnat minskas.

Försöksledaren ser inte möjlighet till att i framtiden helt utesluta djurförsök. För att ta nyutvecklade medicintekniska produkter till användning i människor måste tekniken testas både vad gäller säkerhet och effektivitet i stordjursmodeller.

Under senare år har patienter drabbats och KI och Karolinska Universitetssjukhuset råkat ut för en mediestorm där man lät en specifik forskare genomföra testning av medicinteknisk produkt på människor utan föregående testning i translationell miljö.

Övriga kommentarer

Utvärderingen gäller huvudansökan plus två ändringsansökningar.

Etablerad rapportstandard