CDFN logotyp, länk till startsidan.

Diarienr. 058-2017

Preklinisk strålning och läkemedelsutveckling

Diarienummer: 058-2017

Generell information

Projektet syftade till att, i preklinisk forskning, behandla möss på samma sätt som patienter behandlas mot cancer, med en kombination av läkemedel/ läkemedelskandidater, strålning och cytostatika. Sådana modeller kan användas för att snabbare i den prekliniska processen identifiera vilka läkemedelskandidater som är lovande och vilka som fungerar sämre.

I försöken har djuren utsatts för en kombination av tumörcellsinjektioner i hjärna eller flank, bioluminiscens-mätning vid 3-15 tillfällen och strålning vid ett tillfälle alternativt fem dagar per vecka under 6 veckor. Därutöver har de fått upp till 30 läkemedelsinjektioner under 60 dagar, injektioner med Thymidin-analog vid högst två tillfällen samt blodprov från svansven vid 6 tillfällen.

Den regionala djurförsöksetiska nämnden beslutade att utvärderingen ska inkludera dels antalet möss som nådde avbrytningspunkten innan avslutade försök, dels när i försöket detta inträffade. Försöksledaren rapporterar att 72 möss ur 11 olika delstudier tagits ur försök på grund för att de uppnått avbrytningspunkt innan den tänkta behandlingen avslutats. En majoritet var djur med hjärntumörer.

Av de 72 djur som avlivats på grund av uppnådd avbrytningspunkt har:

  • 13 djur avlivats innan 30 % av den planerade behandlingstiden,
  • 25 djur har avlivats efter 30 %, men före 60 % av den planerade behandlingstiden
  • 22 djur avlivats efter 60 %, men före 80 % av den planerade behandlingstiden, och
  • 12 djur efter 80 % med före 100 % av den planerade behandlingstiden.

Den planerade behandlingarnas längd har varierat.

Antal sökta djur och antal använda djur

Försöksledaren sökte och fick tillstånd att använda 2 200 djur i detta projekt. Totalt användes 677 djur, varav de flesta i studier av hjärntumörer.

Bedömning av svårhetsgrad

Försöksledaren och regionala djurförsöksetiska nämnden var överens om att ansökan skulle klassas som avsevärd svårhetsgrad. Nämnden motiverar svårhetsgraden med att försöket förväntas orsaka djur en lång eller flera korta perioder av måttligt lidande.

Vid bedömning av svårhetsgrad i efterhand bedömdes att 238 djur uppnått avsevärd svårhetsgrad, 356 måttlig svårhetsgrad, 81 ringa svårhetsgrad och 2 har använts i terminala försök.

Möss som burit på tumörer och genomgått hela behandlingen med nära maximalt antal läkemedelsinjektioner samt strålning, har bedömts haft avsevärd svårhetsgrad. Det omfattar ca 35 % av djuren i försöket. En majoritet var djur med hjärntumörer. Endast en mindre andel av djuren användes i studier med tumörer i flanken, som fick växa till maximalt 1 cm3.

Försöksledaren menar att studiens moment ofta inneburit ett måttligt eller ringa lidande och djuren har generellt tolererat behandlingarna väl. Det har varit den växande tumören snarare än behandlingen som lett till att avbrytningspunkter nåtts och det har i det flesta fall varit en förväntad risk utifrån försöken.

Avbrytningspunkten har baserats på kliniska kriterier i Uppsala universitets utökade mall för bedömning av djurhälsa för gnagare och kanin och utgörs av en samlad bedömning av parametrarna allmäntillstånd, porfyri, rörelser och kroppshållning, piloerektion, hud, vikt, aptit, funktion och andning. I studierna med hjärntumörer har de vanligaste symptomen som lett till avlivning varit:

  • påverkat allmäntillstånd som resulterat i att djuret gräver ner sig, gömmer sig, ligger still men rusar upp när man rör det,
  • rörelser och kroppshållning: lindrig inkoordination när djuret stimuleras, ihopkrupen, kan bli lite mer hopkurade, och
  • lindrigare piloerektion

Var och en av ovanstående symptom ger 0,1 poäng enligt bedömningsmallen och avbrytningspunkten har varit 0,3 poäng.

Måluppfyllelse

Försöksledaren menar att målet uppnåtts. Två fungerande modeller för preklinisk behandling av glioblastom och en modell för behandling medulloblastom har tagits fram. Dessa modeller inkluderar strålning och cytostatika och efterliknar den behandling som patienter får. Detta ska användas i arbetet med att ta fram nya läkemedel för dessa cancersjukdomar.

Resultaten har publicerats och försöksledaren hänvisar till två publicerade artiklar.

3R

Försöksledaren rapporterar att de under försökets gång intensifierat introduktion av icke-aversiv hantering; i största möjliga mån har kupad hand använts för att förflytta möss. Detta har upplevts som positivt, djuren verkar lugnare vid hantering.

Försök på celler har använts för att hitta lämpliga läkemedelskandidater, innan djurstudierna.

En möjlig framtida modifikation är kortare behandlingsprotokoll och tidigareläggning av behandlingsstarten för snabbväxande tumörer.

En förhoppning fanns att mätning av ljusutstrålning från genmodifierade tumörceller som tar upp luciferas, skulle ge möjlighet att mäta tumörtillväxt och fastställa att slutpunkten uppnåtts innan mössen hinner bli synbart påverkade av tumören. Enligt försöksledaren fungerar detta i vissa cancermodeller, men det har inte fungerat för att bedöma tillväxten av alla tumörer i denna studie. Det har alltså inte inneburit någon refinement-förbättring i just dessa studier.

Övriga kommentarer

Ingen etablerad rapportstandard har använts.

Tabell över försöksledarens svar på frågan om en etablerad rapportstandard har använts (PREPARE, ARRIVE, annan eller nej).

PREPARE

planering

ARRIVE

publikation

Annan

Nej




X

Hitta på sidan

Kontakta oss

Centrala djurförsöksetiska nämndens kansli
Jordbruksverket
551 82 Jönköping

Kontaktformulär

Om webbplatsen

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden prövar överklaganden av beslut som fattats av en regional djurförsöksetisk nämnd och utför utvärderingar i efterhand av djurförsök.