Generell information

Hjärncancerformen gliom har hög dödlighet. Med dagens behandlingar med kirurgi, läkemedel och strålning är överlevnaden ca 15 månader och ingen överlevnad efter 5 år.

Djurförsöken i denna studie har haft flera syften: att förstå från vilka celltyper som gliom bildas från, att karaktärisera tumörer av olika cellursprung och att studera hur känsliga de är för olika läkemedel. Det slutliga målet var hitta bättre behandlingsmetoder. Möss har använts för att testa lovande läkemedelssubstanser, som har identifierats i inledande cellstudier.

Både nyfödda och vuxna möss har injicerats med celler, virus eller plasmider i hjärnan för att inducera hjärntumörer. De har också, ibland före och ibland efter inducering av hjärntumörer, behandlats med olika substanser en gång per dag i upp till fem dagar, för att aktivera specifika genuttryck eller rekombinationer. Administreringen har skett genom intraperitoneala eller subkutana injektioner eller via gavage. Andra ämnen med syfte att modulera inflammatoriska komponenter har injicerats i trampdynan eller ryggmärg, vid högst två tillfällen per djur.

Behandlingen med läkemedelskandidater påbörjas efter minst en vecka och högst sex månader efter tumörinduceringen. Behandlingen har skett via en inopererad osmotisk minipump som fästs i kraniet, via dagliga injektioner (Intraperitonealt eller intravenöst) eller via gavage. Upprepade blodprov har tagits.

För att detektera hjärntumörer har tumörcellerna märkts med luciferas som kan avbildas genom mätning av bioluminiscens i en ljuskänslig kamera (IVIS). Detta har skett med minst tre dagars mellanrum, totalt maximalt fem gångar, och djuren har varit sövda.

Enligt den regionala djurförsöksetiska nämnden skulle följande utvärderas:

1. ”Utvärdering skall göras av de djur som ensamhålls 6 månader eller mer och där se till hur djurens välbefinnande påverkas. Upplever ni att de ensamhållna djuren blir svårare att fånga i buren (stressade). Använder de miljöberikningen i mindre utsträckning än de djur som bor flera i buren? Märker ni andra skillnader mot de djur som hålls socialt?”
   Försöksledarens (FL) svar: Inga djur ensamhölls i 6 månader eller mer. Ingen skillnad i beteende sågs hos djur som ensamhölls.
2. Hur många djur behövde ensamhållas och hur länge satt de ensamma?
   FLs svar: 11 djur ensamhölls i upp till 2 månader (ett par veckor - 2 månader).
3. Hur många djur som kom upp i avbrytningspunkt 0.8 tillfrisknade efter en vecka och kunde hållas kvar och hur många var tvungna att avlivas?
   FLs svar: Alla djur som uppnådde 0.8 avlivades.

Antal sökta djur och antal använda djur

Tillståndet, som inkluderade avel, medgav användning av totalt ca 10 000 möss, varav 6 000 fick användas i försök.

Det framgår inte av FL:s rapportering hur många djur som avlades fram inom ramen för tillståndet, men FL har meddelat att av totalt 802 djur från egen avel och inköp, har 699 använts i försök.

Bedömning av svårhetsgrad

FL och den regionala djurförsöksetiska nämnden var överens om att försöket skulle klassas som avsevärd svårhetsgrad. Av de 699 använda djuren har 602 klassats som avsevärd svårhetsgrad, 48 som måttlig svårhetsgrad, 45 som ringa och 4 terminal. Alla försök som inkluderade tumörinitiering ledde till att djuren uppnådde avsevärd svårhetsgrad.

Hur många djur som uppnått avbrytningspunkten har FL inte svarat på, utan istället svarat att alla djur som uppnådde en score på 0,8 avlivades direkt, utan att avvakta och se om en förbättring inträffade. Vanliga skäl till att djuren avlivades var viktminskning på 15 % eller mer, eller höga poäng på ”Rörelser och kroppshållning”, t.ex. att de har skjutit rygg.

Måluppfyllelse

FL menar att målet uppfylldes. De har identifierat en ny endogen celltyp som kan vara orsaken till vissa klasser av glioblastom. Resultaten har publicerats.

3R

Inget rapporterades avseende 3R-förbättringar under försökets gång.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard