CDFN logotyp, länk till startsidan.

Diarienr. 025-2019

Övervakning av miljögifter i fisk i dess naturliga miljö

Diarienummer: 025-2019

Generell information

Detta projekt rör övervakning av miljögifter i fisk, både fiskar levande i de hav som omger Sverige och sådana som lever i sötvatten. Fiskfångsten sker under reglerade metoder, vilket är viktigt både för att kunna se utvecklingen över tid och för att kunna jämföra utvecklingen i olika delar av Europa.

En rad olika fångstmetoder används. Bland annat används trålning där man vet att fiskar kommer att kvävas genom att de packas tätt i trålen. Man använder även nätfångst, där man vet att fiskar även här riskerar att kunna kvävas om de snurrar in sig i näten och de förlorar förmågan att kunna ventilera sig. Går det då tillräckligt lång tid innan näten vittjas så kommer fisken att dö.

Eftersom detta är en fångst som sker i enlighet med internationella regelverk så blir resultaten användbara både ur geografisk och tidsmässig synpunkt.

Antal sökta djur och antal använda djur

Tillståndet omfattade 40700 djur, totalt användes 34939 djur fördelade på arter och svårhetsgrad enliga tabellen nedan.

Lista över djurarter som använts och hur många individer som använts under varje svårhetsgrad.

Djurart/stam

Terminal organ

Terminal

Ringa

Måttlig

Avsevärd

Abborre, limnisk miljö



1558

6754

1040

Mört




47

85

Röding



342

494

116

Gädda



106

202

0

Abborre, marin miljö




809

690

Tånglake




1182


Sill/strömming





14632

Sandskädda





258

Skrubbskädda




421


Torsk




376

119

Mört, bifångst




2427

2489

Gädda, bifångst



84


22

Sik, bifångst



3


12

Öring, bifångst



331


55

Björkna, bifångst



9


26

Sarv, bifångst



109


56

Gärs, bifångst



67


1

Braxen, bifångst



4


13

Total



2613

12 712

19614

Bedömning av svårhetsgrad

Bedömningen av svårighetsgrad har gjorts enligt följande;

  • Avsevärd = fisken har självdött i fiskeredskap
  • Måttlig = fisken har avlivats enligt etiska tillståndet
  • Ringa = fisken fångats i fiskeredskap och släppts tillbaka levande

Måluppfyllelse

Resultaten har kunnat användas på följande sätt:

Totalt 21 rapporter och 5 vetenskapliga artiklar har publicerats, se bilaga [här uteslutet], försöksledaren anger att data från studierna använts på följande sätt:

  • Data från både marin och limnisk miljö publiceras årligen hos nationell datavärd (SGU)
  • Data från den marina miljön publiceras även årligen hos internationell datavärd (ICES)
  • Länsstyrelser som jämför sina regionala undersökningar med referensvärden av bakgrundskoncentrationer av olika miljögifter
  • Nationell utvärdering av miljögiftsstatus inom Sverige
  • Internationella utvärderingar av status inom HELCOM- och OSPAR-områden
  • Svensk rapportering till EU inom vattendirektivet och havsmiljödirektivet

3R

Man har kunnat minska djurens lidande genom att minska ner tiden innan nät vittjas. Detta har framförallt gynnat de fiskar som inte var målarter, det vill säga bifångsten. Dessa har, om de var i tillräckligt god kondition, kunnat släppas ut i det fria.

Övriga kommentarer

Hela projektet styrs både vad gäller omfattning och metodval av nationella och internationella regelverk.

Etablerad rapportstandard

Tabell över försöksledarens svar på frågan om en etablerad rapportstandard har använts (PREPARE, ARRIVE, Annan eller Nej).

PREPARE

planering

ARRIVE

publikation

Annan

Nej




X

Hitta på sidan

Kontakta oss

Centrala djurförsöksetiska nämndens kansli
Jordbruksverket
551 82 Jönköping

Kontaktformulär

Om webbplatsen

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden prövar överklaganden av beslut som fattats av en regional djurförsöksetisk nämnd och utför utvärderingar i efterhand av djurförsök.