Generell information

Syftet med detta djurförsök var att öka kunskapen om de neuronala nätverk som styr känselintryck såsom smärta, klåda och beröring och att förbättra möjligheterna för rehabilitering och rekonstruktion av dessa nätverk vid långvariga smärt- eller klådtillstånd. Man ville identifiera vilka nervceller och proteiner som reglerar bl.a. långvarig smärta och långvarig klåda, tillstånd som påverkar cirka 20% av den svenska befolkningen, och undersöka om nya metoder baserade på selektiv aktivering eller hämning av enskilda celltyper i nervsystemet gör detta möjligt. Ursprungsansökan bedömdes med måttlig svårhetsgrad och att den inte skulle utvärderas. Därefter inkom en tilläggsansökan som klassades med avsevärd svårhet och skulle utvärderas i efterhand. Där hade även regionala nämnden två frågor som skulle redovisas:

1. Lyckades administration av virusvektorer via hasven, hur genomfördes utvärderingen och vad var orsaken om det inte lyckades?
   Svar: Ja, administrationen fungerade. Vi såg fluorescenta celler i vår vävnad.
2. Om det skedde injektioner av virusvektorer retro-orbitalt i sinus, ledde det till att några möss skadades? På vilket sätt skadades mössen och hur många skadades?
   Svar: Inga möss utsattes för retro-orbital injektion.

Antal sökta djur och antal använda djur

Försöksledaren ansökte om totalt 2260 möss och 372 användes.

Bedömning av svårhetsgrad

111 bedömdes som terminal, 53 som ringa 198 som måttlig och 10 som avsevärd svårhet.

Försöksledarens bedömning är följande: 222 möss ingick i kirurgiska försök och av dessa var 198 utan komplikationer som ledde till avvikelser efter operationen och dessa klassades som måttliga. 3 möss som ingick i kirurgiska försök hittades döda i hemburen och 6 möss uppvisade antingen ataxi, slöhet eller svullen tass efter operationen och avlivades därför. En mus avlivades p.g.a. sår efter slagsmål med burkompis. Alla dessa 10 klassades som avsevärda. Resten av mössen klassades som ringa eller terminala. En av de terminala mössen avled under operationen.

Måluppfyllelse

Försöksledaren anser sig delvis uppnått målet med studien.
Vävnadsanalyser har resulterat i följande huvudsakliga fynd:

1. En excitatorisk nervcellspopulation i ryggmärgen som är involverad i mekaniska sensationer. Populationen är lokaliserad i den dorsala delen av ryggmärgen och tar emot information från flera olika typer av primärafferenter och ryggmärgsneuron men inte av nervceller i hjärnan.
2. Lokalisation av en större nervcellspopulation i ryggmärgen som både består av excitatoriska och inhibitoriska nervceller. Aktiviteten i dessa celler regleras både av nervceller i hjärnan, ryggmärgen och i periferin. Denna population aktiveras av klådsubstanser och är mycket intressant för fortsatt läkemedelsutveckling.
3. Vävnadsanalyser har karaktäriserat uttrycksmönster av det glycinerga systemet som är involverat i somatosensorik.

Dessa resultat har genererat fyra refereegranskade artiklar i vetenskapliga tidskrifter.

3R

Inget nytt rörande 3R har framkommit.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard