Generell information

Syftet var att i en råttmodell efterlikna ryggmärgsskador hos människor för att därefter studera behandlingseffekter efter transplantation av olika typer av stamceller i kombination med behandling med olika läkemedelssubstanser. Målet var att hitta behandlingskombinationer som minskar ryggmärgsskadans omfattning och samtidigt förbättrar rörelse- och känselfunktioner.
Efter ett kirurgiskt ingrepp för att skapa en traumatisk ryggmärgsskada förväntades råttorna bli förlamade i bakkroppen, för att därefter succesivt återfå motoriken och kunna använda bakbenen efter 2-3 veckor. Eftersom urinblåsan kan vara förlamad i upp till 14 dagar efter ingreppet så har blåsan tömts manuellt under denna period. Blåstömning är enligt försöksledaren (FL) lättare att utföra på honor, varför de avsåg att bara använda hondjur.
Tillståndet omfattade ett flertal olika behandlingar med olika typer av stamceller och läkemedelsubstanser och efterföljande undersökningar, men endast ryggmärgsskador, behandling och motorikstudier utfördes. Ingen nervspårning eller undersökning med IVIS eller PET-kamera utfördes.

Antal sökta djur och antal använda djur

Tillståndet medgav användning av 2000 djur (råttor), varav 24 användes.

Bedömning av svårhetsgrad

FL och den regionala djurförsöksetiska nämnden var eniga om att försöken skulle klassas som avsevärd svårhetsgrad. Alla 24 djur som användes uppnådde avsevärd svårhetsgrad.

Måluppfyllelse

Enligt FL uppfylldes inte målet p.g.a. utebliven behandlingseffekt. För att undvika dagliga injektioner försågs djuren med subkutana osmotiska pumpar för kontinuerlig tillförsel av ett läkemedel, men det fungerade inte som önskat. En råtta togs ur försök och avlivades 10 dagar efter operation då den fått en stor cysta runt pumpen. I samband med avlivning upptäcktes att även andra råttor hade cystor runt pumpen. Enligt FL kan detta ha försämrat biotillgängligheten för läkemedlet och därmed kunna vara en orsak till den uteblivna behandlingseffekten. Cystbildning vid pumparna kan ha resulterat i att tillräcklig koncentration av läkemedlet inte har uppnåtts i ryggmärgsvävnaden.
De använda 2 ml-pumparna skulle enligt tillverkare/leverantör kunna användas på råttor med en vikt från 200 gram, men pumparnas storlek visade sig påverka läkningen av det suturerade såret negativt. Enligt FL påverkades även rörligheten hos vissa råttor.

3R

FL menar att 2 ml subkutana osmotiska pumpar inte bör användas på råttor med en vikt under 300 gram, utifrån deras erfarenhet att råttorna utvecklade cystor runt pumpen samt att pumpen försvårar läkning av såret efter operation samt kan påverka deras rörelseförmåga.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard