Generell information

Reumatoid artrit, eller ledgångsreumatism, är en inflammatorisk folksjukdom som drabbar cirka 1 % av världens befolkning, där kvinnor drabbas tre gånger oftare än män. Orsaken till sjukdomen är okänd, men autoimmunitet spelar en viktig roll. Sjukdomen börjar ofta i händer och fötter. Lederna blir svullna, ömma och gör ont. Processen ger upphov till en inflammatorisk reaktion och leder ofta till destruktion av ledbrosk och då blir skadan permanent.

Heparansulfatproteoglykaner är makromolekylära glykokonjugat, som uttrycks allmänt på cellytan och i den extracellulära matrixen. Mycket talar för att heparansulfat-polysackaridkedjor spelar en viktig roll vid inflammatoriska processer. Heparanas är ett endo-glukuronidas som specifikt klyver heparansulfat. Kliniska studier visar förhöjda mängder av heparanas under olika inflammatoriska tillstånd. Forskargruppen har nu tagit fram heparanashämmare och vill testa om dessa kan lindra reumatoid artrit.

Antal sökta djur och antal använda djur

Man sökte och beviljades användandet av 220 möss. Under projektets gång användes 198 möss.

Bedömning av svårhetsgrad

Vildtypsmöss (C57bl) och två genetiskt modifierade musstammar användes för vävnadsprovtagning (50+50+50 möss, Terminal organ). En grupp vildtypsmöss (48) immuniserades med kollagen och Freunds complete adjuvans + boosterdos. Eftersom vissa djur i den senare gruppen riskerade att utveckla en avancerad reumatoid artrit klassificerades försöket prospektivt som avsevärd svårhetsgrad. Djuren utvecklade aldrig någon avancerad reumatoid artrit, men gruppen är redovisad som avsevärd svårhetsgrad eftersom behandlingen kunde medföra stort lidande.

Måluppfyllelse

Någon behandlingsstudie gick inte att genomföra. Övriga delar av studien har ännu icke publicerats.

3R

-

Övriga kommentarer

Det är välkänt att C57bl svarar dåligt med kollagen-inducerad artritutveckling. I den ursprungliga ansökan hade därför ytterligare en metod lagts till. Efter omfattande korrespondens med beredningsgruppen och bordläggning av ärendet strök försöksledaren denna ytterligare behandlingsmetod. Resultatet blev att djuren inte utvecklade tillräcklig reumatoid artrit för att kunna bedöma en eventuell framgångsrik behandlingsstrategi. Det gick då inte att finansiera en fortsättning av studien.

Den regionala nämnden ville att följande frågor skulle belysas i utvärderingen i efterhand:

• Särskilt utvärdering av hur mössen mår när de får en boosterdos efter bara 3 veckor och att man analyserar effekterna av detta (mångsidig smärt- och stressbeteende).
• Att det görs en pilotstudie av effekterna (mångsidigt smärt-och stressbeteende) av att korta tiden mellan boosterdosen och den initiala dosen av FCA samt analysera eventuell kvarvarande FCA i blodet efter tre veckor.

Eftersom metoden att inducera artrit inte fungerade lades projektet ned och de efterfrågade extrastudierna kunde inte utföras.

Etablerad rapportstandard