CDFN logotyp, länk till startsidan.

Diarienr. 789-2020

Ett unikt sätt att behandla typ 2-diabetes och dess följdsjukdomar. - Effekter av sympatisk stimulering på glukoshomeostasen i djur vid förberedelse för kliniska studier

Diarienummer: 789-2020

Generell information

Fetma och typ 2-diabetes ökar. Typ 2-diabetes leder till insulinresistens och/eller otillräcklig insulinproduktion. Forskarlaget studerar insulin-oberoende mekanismer som aktiverar β2- och β3-adrenerga receptorer i skelettmuskler och brunt fett.

Man har utvecklat substanser som selektivt aktiverar dessa signalvägar med färre biverkningar. Försök i diabetiska djurmodeller visar att dessa substanser förbättrar blodsockernivåer. Forskningen kan ge en ny typ av diabetesbehandling och framtida kliniska prövningar.

Antal sökta djur och antal använda djur

Man ansökte om att få använda 2000 råttor och 20 000 möss, vilket beviljades av den regionala djurförsöksetiska nämnden. Av dessa användes 135 råttor och 2048 möss. Därutöver användes 1650 djur i avel (196 råttor och 1454 möss).

Man hade velat använda fler genetiska modeller, men på grund av personalbrist var detta inte möjligt.

Bedömning av svårhetsgrad

Både försöksledaren och den regionala djurförsöksetiska nämnden bedömde den prospektiva svårhetsgraden som avsevärd.

Retrospektivt bedömdes 127 djur som avsevärd svårhetsgrad på grund av bland annat upprepade procedurer, såsom dagliga administreringar en längre tid, hjärttransponderoperationer och/eller upprepade försök som innebar blodprovstagning.

Måluppfyllelse

Försöken har givit upphov till nya läkemedelskandidater och en substans har kunnat gå vidare till kliniska studier.

Man redovisar att försöken har gett upphov till 8 publikationer.

3R

Man fann att det mest effektiva sättet att ta blodprov från musens svansven var att hålla musen i en papp-tunnel från dess egen burinredning, så att endast svansen sticker ut vilket gör att musen blir lugnare. Att dessutom hålla musens huvud uppåt i tunneln och svansen nedåt, minskar stressen ytterligare. Att utföra proceduren i ett rum med 30°C förbättrar blodflödet och förkortar tiden för provtagningen.

Tillsammans med djurteknikerna har man testat flera metoder för att ge gavage och blodprovstagning på råttor på ett så skonsamt sätt som möjligt för djuren.

Man har även börjat träna möss för oral gavage upp till en vecka innan behandlingsstart, för att vänja dem vid proceduren och undvika stress och viktnedgång under behandlingstiden. Tidigare orsakade detta viktförlust som maskerade behandlingseffekter och ledde till svårtolkade resultat.

Om läkemedlet som ges via dricksvattnet leder till minskat vattenintag, har man börjat tillsätta sötningsmedel i vattnet för att undvika uttorkning.

Vid sidan av ovan nämnda Refinement-procedurer sker en vidareutveckling och införande av nya in vitro-metoder för att minska antalet djur i försök.

Övriga kommentarer

I godkännandet till ursprungsansökan, Dnr. [här uteslutet], angavs att utvärderingen i efterhand skulle inkludera:

  1. Hur många djur uppnådde avsevärd svårhetsgrad och vilket/vilka procedurer hade djuret genomgått?
    Svar: Totalt 127 djur genomgick avsevärd svårhetsgrad. 3 möss togs bort på grund av sår från aggressivt beteende från burkamrater. Kvarvarande 124 möss har genomgått långtidsstudier som inneburit dagligt gavage samt blodprovssampling och upprepade glukostoleranstest, mätning av kroppssammansättning och syrgaskonsumtion.
  2. Hur många och hur stor andel av djuren har avlivats p.g.a. uppnådd avbrytningspunkt samt vid vilka avbrytningspunkter togs djuret ur försök?
    Svar: Totalt 209 djur togs ur försök, vilket är ca 5% av totala antalet djur. 4 möss var på grund av hjärttransponderförsök för att såren blev upprivna och resterande möss hade åldersrelaterad eller infektionsrelaterade (ej orsakat av experimenten) knölar som fick tas ur försök.
  3. Hur skedde tillsynen av djur som sattes i 4°C och hur stor andel av djur som gick vid 4°C gick in i dvala?
    Svar: Mössen hade tillsyn minst två gånger per dag och totalt 8 möss genomgick denna procedur. Innan mössen flyttades till 4°C fick de gradvis acklimatisera sig genom att först vistas vid 18°C under 12 dagar. Detta steg gjordes för att mildra övergången till den lägre temperaturen. Inga möss gick i dvala.
  4. Hur många möss av UCP1KO inklusive korsningar sattes i 4°C och hur stor andel av dessa var tvungna att tas ur försök p.g.a. komplikationer relaterade till temperaturskillnaden?
    Svar: Inga UCP1KO möss användes i 4°C.

Rörande tilläggsansökan Dnr. [här uteslutet] angavs att även följande frågor skulle inkluderas:

  • Antal djur som ensamhållits och hur länge
  • Antal djur som uppnått avbrytningspunkt och orsak till detta för enskilda djur

Svar:

  • 80 möss genomgick ensamhållning p.g.a. fri tillgång till springhjul och inget djur togs bort för att den uppnått avbrytningspunkt. I detta försök var de ensamhållna i 5 veckor.
  • 11 möss genomgick hjärttransponder operationer. Dessa krävde ensamhållning och 4 djur togs bort innan slutpunkten uppnåtts. Dessa möss ensamhölls i 6 veckor.
  • 63 möss genomgick ensamhållning för att mäta individuellt matintag i 4 veckor.

Etablerad rapportstandard

Tabell över försöksledarens svar på frågan om en etablerad rapportstandard har använts (PREPARE, ARRIVE, Annan eller Nej).

PREPARE planering

ARRIVE publikation

Annan

Nej

 

 

 

X

Hitta på sidan

Kontakta oss

Centrala djurförsöksetiska nämndens kansli
Jordbruksverket
551 82 Jönköping

Kontaktformulär

Om webbplatsen

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden prövar överklaganden av beslut som fattats av en regional djurförsöksetisk nämnd och utför utvärderingar i efterhand av djurförsök.