Tillståndet gällde ett pilotförsök omfattande 50 möss där man ville testa att använda ett kranialfönster för att kunna göra kalciummätningar i vakna djur som fått Langerhanska öar transplanterade till hjärnans yta i kommande diabetes forskning.

Diabetessjukdom är en eskalerande folksjukdom som orsakar stora problem för den enskilda patienten och är en enorm hälsoekonomisk belastning för samhället.

Målet med studien var en metodutveckling som skulle göra kommande studier bättre både rent vetenskapligt men även öka välfärden för djuren jämfört med tidigare tillämpade metoder.

Forskargruppen har tidigare framgångsrikt transplanterat öar till främre ögonkammaren, den beskrivna metoden kommer att ge ytterligare information och användningen av anestesi begränsas. Det är väl känt att narkosmedel påverkar kolhydratmetabolismen och det är mycket värdefullt att kunna följa de Langerhanska öarnas funktion över tid och utan påverkan av anestesimedel.

Man skulle med metoden kunna undersöka djuren mikroskopiskt vid olika tidpunkter under flera månaders tid vilket skulle reducera antalet djur som behöver användas. Målet var att testa att kombinera kranialfönsterteknologi med vävnadstransplantation på hjärnans yta och mikroskopi i det av Neurotar utvecklade Mobile HomeCage (MHC)-tekniken som möjliggör mikroskopi hos vakna djur som kan röra sig fritt.

Antal sökta djur och antal använda djur

Ansökan omfattade totalt 4900 möss (avel 4200 djur och kirurgiskt ingrepp på 700 djur) men nämnden uppmanade försöksledaren att inkomma med en ansökan om ett pilotförsök som redovisas. Totalt användes 25 djur. 6 djur användes i terminal organ försök som donatordjur för att ta fram Langerhanska öar som skulle transplanteras. Resterande 19 djur klassades retrospektivt som måttlig svårhetsgrad.

Bedömning av svårhetsgrad

Det etiska tillståndet för pilotförsöken klassades som avsevärd svårhetsgrad av den regionala etiska nämnden, retrospektivt bedömdes alla de 19 djuren som operaredes och transplanterades i graden måttlig svårhet.

Under försöken nådde fyra djur upp till den i förväg uppsatta avbrytningspunkten och avlivades. Orsaken var i tre fall att kranialfönstret lossnade efter några dagar och i ett fall fick djuret hjärnskador redan under operationen och avlivades redan under operation dvs. fullt sövt.

Måluppfyllelse

Försöksledaren anger att man uppnådde målet med pilotstudien

Följande anges:

• Transplantation av bukspottkörtelvävnad (Langerhanska öar) var framgångsrik
• Registreringen av kalciumaktiviteten i Langerhanska öar hos vakna djur fungerar och ger unika data.
• Jämförelsen mellan kalciumaktiviteten i vakna och sövda djur visade tydliga skillnader. Anestesin som hittills används för kalciumavbildning inom diabetesforskningen ger alltså tydliga och stora förändringar av de Langerhanska öarnas funktion. Att kunna registrera kalciumflöden i vakna djur ger bättre resultat vilket påverkar slutsatserna och antalet djur som måste användas
• Man kunde inte se mer måttligt förhöjda stressindikatorer (blod glukos) under försöken med Mobile HomeCage uppställningen och efter tillvänjning (5 dagar) såg man inte längre några ökningar i blod-glukos eller kortikosteroider i avföringen

Försöksledaren uppger att man kommer att publicera resultaten.

3R

Valet av djurart/stam var enligt försöksledaren optimalt bland annat för att kunna mäta kalcium flöden måste transgena djur användas. Vidare är Mobile HomeCage-tekniken för intravital mikroskopi utan bedövning utvecklad för möss och är en internationellt etablerad metod.

Man har under pilotstudien gjort en rad modifieringar av metoden för att optimera den och minska risken för komplikationer.

Kirurgin har utvecklats och förfinats så att kranialfönstren sitter fast bättre genom en noggrannare rengöring av skallbenet samt en längre exponeringstid för lim och tandcement. Förbättringar av sterilitet under ingreppet gjordes också vilket minskar risken för infektioner.

I den bifogade tabellen framgår att de kirurgiska procedurerna förbättrats och att djuren överlevde.

När det gäller kranialfönsterkirurgin har man gjort följande förbättringar:

Preoperative behandling och före förslutningen behandlades hjärnan i området där kranialfönstret placerades med droppar av kyld steril Ringerlösning, detta förhindrade mikroblödning och svullnad.

Man har kunnat förbättra det använda kirurgiska instrumentet och optimera borrhastighet när man går igenom skallbenet.

För att minska risken för att kranialfönstren lossnar har exponeringstiden för limmet och tandcementet fördubblats.

Efter att initialt haft problem med infektioner gavs efter samråd med veterinären cloxacillin subkutant, detta ledde till att djur dog utan någon uppenbar anledning under ingreppet eller strax efter ingreppet. Försöksledaren skriver att det finns misstankar om att dessa dödsfall skulle kunna orsakats av en korsreaktion med isofluran. När man slutade använda cloxacillin upphörde problemet.

Djuren behandlades under tre dagar postoperativt med smärtstillande medel och huden intill tandcementet behandlades med jod och Silesse hudbarriär. Detta dämpar klådan i den läkande vävnaden och förhindrar eventuella infektioner.

De opererade djuren hålls i större burar utan metallstänger på ovansidan. Mat erbjuds i skålar som är lätt tillgängliga på burens golv. Det större utrymmet och avsaknaden av metallstänger minimerar risken för att djuren ska fastna med huvudhållaren av metall.

Man har arbetat i nära samarbete med Neurotar och man kommer att testa en ny magnetisk fastsättning av djuren vilket förhoppningsvis skall leda till att djuren skall vänja sig snabbare.

Övriga kommentarer