Generell information

Studien syftar till att undersöka om en icke-invasiv metod, så kallad intranasal mekanisk stimulering (INMEST), kan påverka återhämtningen efter hjärnskador som uppstått genom syre- och blodbrist (hypoxi-ischemi, HI), vilket ofta sker kring födseln. Genom att stimulera slemhinnan i näsan med vibrationer aktiveras bland annat vagusnerven, vilket tros kunna reglera kroppens inflammationssvar. Hypotesen är att detta kan minska skadeutbredningen och förbättra långtidsläkningen genom att återställa den inflammatoriska balansen i hjärnan.

Det etiska godkännandet beskriver försök med möss (Mus musculus) och råttor (Rattus norvegicus), framför allt yngre djur. Den experimentella modellen kallas Vannucci-modellen och är en internationellt etablerad modell för att studera perinatala hjärnskador.

Försöken bedömdes ha avsevärd svårhetsgrad på grund av kombinationen av flera potentiellt belastande moment, exempelvis, upprepande anestesi, ischemi (vänster halsartär blockeras), hypoxi, INMEST (en silikonkateter förs in i ena näsborren och luftpuffar administreras med en frekvens på 50 Hz), upprepade injektioner, inklusive stamcellsinjektioner eller kontrollsubstans i hjärnan. Detta efterföljs sedan med en rad olika beteendetester.

Den regionala djuretiska nämnden ansåg att försöket ska utvärderas i efterhand med följande motivering:
”Utvärdering av djurens påverkan av INMEST-behandling och lägsta effektiva dos av denna, samt utvärdering av anestesiprotokoll utan Avertin.”
Försöksledaren rapporterar att en tidig INMEST-behandling (inom 3 dagar efter HI) ledde till ökad dödlighet eller allvarligare hjärnskador. Genom att istället starta behandlingen dag 5, efter de initiala inflammatoriska topparna, och upprepa den tre gånger, observerades en viss skyddande effekt. En eller två behandlingar var otillräckliga. Försöksledaren rapporterar även att avertin inte användes, detta ersattes helt av en optimerad dos av ketamin och medetomidin.

Etiska ansökan blev godkänd med villkoret att:
”Avertin/tribromoetanol får endast användas i samband med avlivning, ej i överlevnadsförsök. Vid intranasal mekanisk stimulering, INMEST, ska av veterinär annan rekommenderad anestesi användas”, vilket efterföljdes av försöksledaren.

Antal sökta djur och antal använda djur

Antalet godkända djur till försöken var 2 000 råttor och 3 000 möss. Av dessa användes totalt 292 råttor och 229 möss i försök. Sju råttor och 28 möss användes till avel (ingen avvikande fenotyp).

Bedömning av svårhetsgrad

Av de använda råttorna uppskattades svårhetsgraden enligt följande: terminal organ, n=70; ringa, n=71; måttlig, n=151.
Av de använda mössen uppskattades svårhetsgraden enligt följande: måttlig, n=185; avsevärd, n=44.
Djuren som ansågs ha uppnått avsevärd svårhetsgrad var djur som dog under hypoxi eller hittades döda i buren efter hypoxi-ischemi induceringen. Dessa incidenter orsakades troligen av en föråldrad syresensor, och problemen upphörde efter att hypoxikammaren bytts ut så att mer noggranna hypoxi- induceringar kunde införas.

Måluppfyllelse

Försöksledaren anser att måluppfyllelsen har uppnåtts eftersom genererade data från försöken påvisar att INMEST kan minska nervinflammation och hjärnskada, samt förbättra motor-funktionen på ett könsberoende sätt. Resultaten har ännu inte publicerats.

3R

INMEST bedövningsdosen har optimerats, avertin har ersatts med ketamin och medetomidin. När denna djurmodell används föreslår även försöksledaren att djuren bör tas ur försök redan under ischemioperationen om denna var förknippad med blödning eftersom djuren riskerade att inte klara av den efterföljande hypoxibehandlingen.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard