Generell information

Försöket syftade till att öka kunskapen om sjukdomsförloppet efter en stroke (hjärninfarkt), med fokus på sambandet mellan blod-hjärnbarriären, ärrbildning och funktionalitet samt risk för att senare veckla demenssjukdom. Projektet syftade också till att testa olika läkemedelskandidater i avsikt att utveckla bättre behandlingsstrategier vid stroke. För ändamålet planerades att:

• på möss inducera stroke genom användning av en fototrombos-modell, där skallbenet öppnas och hjärnan belyses med laser, efter injektion av den fotoreaktiva substansen Rose Bengal
• behandla med läkemedelskandidater och andra substanser via dricksvattnet alternativt injektioner i bukhålan eller i hjärnan
• kombinera behandlingarna med andra åtgärder såsom fasta, specialkost och genmodifieringar
• följa effekterna av de olika kombinationerna med hjälp av avbildning, blodtrycksmätning, blodprov, mätning av kroppssammansättning samt beteendestudier
• genomföra upprepade mikroskopiundersökningar av hjärnan på sövda möss genom ett så kallat kraniellt fönster, som implanterats i öppningar i kraniet eller genom att kraniet förtunnats med hjälp av tandläkarborr.

Enligt försöksledaren utfördes inte alla i tillståndet presenterade ingrepp och tester. Det som inte utfördes var bl.a. beteendestudier med fear conditioning, MRI/PET-analyser, metabola tester, administration av substanser via implantering av hjärnkateter/osmotisk pump och inga beteendestudier skedde med djur med kraniala fönster.

Uppgifter som enligt beslut av den regionala djurförsöksetiska nämnden ska beaktas/besvaras vid utvärderingen av djurförsök i efterhand.

1. Andel/antal djur som uppnådde avbrytningspunkten?
   Svar: 51 st.
2. Hur stark elström som krävdes för att uppnå önskad effekt vid ”beteendestudie; fear conditioning”, per stam?
   Svar: Inga djur testades i fear conditioning beteendestudier. Någon utvärdering av vilken elström som krävs för att uppnå önskad effekt har därför inte gjorts.
3. Med tanke på det undantag som begärts; antal djur som fick ensamhållas mer än 1 månad?
   Svar: 3 st. möss med fönsterimplantat ensamhölls längre än 1 månad efter att burkompisen avlivades efter förlorat fönsterimplantat eller för att de bråkade.

Antal sökta djur och antal använda djur

Den djurförsöksetiska nämndens godkännande medgav användning av 12 000 möss. 5 187 djur kom att användas, varav 1 191 i försök och 3 996 i avel.

Bedömning av svårhetsgrad

Av de 1191 möss som användes i försök har 111 bedömts ha utsatts för avsevärd, 713 måttlig och 245 ringa svårhetsgrad, 47 har använts i terminal organ och 75 i terminala studier.

Försöksledaren bedömde att avsevärd svårhetsgrad uppnåddes genom den sammanlagda effekten av en kombination av åtgärder såsom implantering av kortikalt fönster, behandling med läkemedelskandidater, stroke-inducering och upprepade sövningar för avbildningsstudier efter injektion av markörsubstanser. Vissa av mössen fastades även över natt innan avbildningsstudier och/eller behandlades med tamoxifen för att inducera genmodifieringar. Även djur som varit överviktiga p.g.a. högfettsdiet och djur med diabetes, har klassats som avsevärd svårhetsgrad.

51 djur togs ur försök p.g.a. uppnådd avbrytningspunkt. Skälen var påverkat allmäntillstånd, kraftig viktminskning, cirklande rörelse, ögonskada (6 st.), förlorat fönsterimplantat (2 st.), rektal prolaps (3 st.) etc. samt icke stroke relaterade problem så som tandfel.

Måluppfyllelse

Studien har bland annat resulterat i ny kunskap beträffande tidpunkt för insättande av behandling för patienter efter en stroke. Dessutom har nya metoder för studier av förändringar i blodkärlens integritet och samspel med övrig hjärnvävnad, etablerats. Resultaten har publicerats i ett flertal vetenskapliga artiklar.

3R

I samarbete med amerikanska forskare har forskargruppen utvecklat ett nytt beteendetest av ringa svårhetsgrad (korridortest) som kan användas för att testa hur olika behandlingar påverkar sjukdomsförloppet efter stroke. Detta test har använts av samarbetspartnerna i USA och har där kunnat ersätta andra beteendestudier som är mer krävande för djuren. Testet har inte använts i det försök som nu utvärderas, men finns med i försöksledarens nya godkännanden för fortsatta, uppföljande studier. Studien mäter ensidig ouppmärksamhet efter en stroke, genom att mäta antalet gånger en mus söker efter sockerpellets till höger respektive vänster, när den rör sig i en korridor.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard