C:a 20 % av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta och/eller långvarig klåda vilket innebär mycket lidande för individen. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om somatosensoriska nervceller och deras nätverk och kunna förbättra möjligheterna till rehabilitering vid kroniska smärt- och klådtillstånd. Projektet går ut på att identifiera vilka nervceller och proteiner som reglerar bl.a. långvarig smärta och långvarig klåda.

Antal sökta djur och antal använda djur

Tillstånd var beviljat för 1800 möss men endast 110 möss användes i studien.

Bedömning av svårhetsgrad

39 möss bedömdes som måttlig svårhet och 71 mös som avsevärd svårhetsgrad.

Försöksledarens motivering är följande;

Totalt sett injicerades 36 djur med virusvektor. Nedan följer min bedömning av deras svårighetsgrad.

Möss (27 stycken; Ucn3-Cre (2 stycken) och Pdyn-Cre (25 stycken)) som genomgått en operation som innebar att en virusvektor injicerades bedömer jag som måttliga. Vi har flerårig erfarenhet av dessa ingrepp och ingen mus behövde avlivas under eller i nära anslutning till dessa operationer pga. hur operationen utfördes. 24 av dessa möss genomgick en beteendeanalys som jag bedömer som måttlig eftersom ingen fenotyp gick att observera (se nedan).

Möss (4 stycken, C57bl6) som genomgått en operation som innebar att en virusvektor injicerades användes sedan i beteendeanalys (NGF) och jag klassar dem därför som avsevärda (se längre ner under punkten beteendeanalys där de är med).

5 möss (C57bl6) som genomgick denna typ av operation under hösten 2021 uppvisade dock ett beteende där de bet på några av baktassens falanger så att de skadades. Dessa möss bedömdes som avsevärda (de uppnådde avbrytningspunkten >0.3 på UUs utökade bedömningsmall) och avlivades och den eventuella anledningen till beteendet diskuterades med vår veterinär (se vidare diskussion av detta under punkt 7-8).

Beteendeanalys:

Totalt sett användes 102 djur till beteendeanalys. Nedan följer min bedömning av deras svårighetsgrad.

Möss (Ucn3-Cre, Ucn3-Cre;Vglut2-lox och C57bl6) som genomgått beteendeanalys där deras känslighet för mekaniska stimuli (von Frey-hår) eller förändrad temperatur (värme/kyla) vid inflammation (NGF; 34 stycken) eller nervskada (PSNL; 32 stycken) bedömer jag som avsevärda eftersom de kan ha upplevt hyperkänslighet för beröring och/eller värme/kyla. PSNL-analysen innebär även att en viss ataxi (onormalt rörelsemönster/tillfällig hälta) kan uppkomma. Möss (Ucn3-Cre;Vglut2-lox) som genomgick sham-varianten av PSNL-operationen (12 stycken) bedömer jag som måttliga eftersom de inte fick en nervskada (sham) och därmed inte borde ha kunnat känna hyperkänslighet för beröring och/eller värme/kyla i efterföljande test.

Möss (24 stycken; Pdyn-Cre) som genomgått beteendeanalys där deras spontana klådbeteende analyserades mha videokamera bedömer jag som måttliga eftersom metoden inte fungerade och en beteendeförändring (ökad klåda) inte kunde noteras (vänligen se en vidare diskussion av detta test under ”Måluppfyllelse”). Dessa möss hade tidigare injicerats med virusvektor (24 av de 27 som genomgick den operationen, de resterande tre mössen användes till vävnadsanalys).

Vänligen notera att 28 av de djur som genomgick injektion av virusvektor sedan användes i beteendeförsök (de är därför listade i båda ovanstående uträkningar), vilket innebär att 36 + 102 – 28 = 110 möss (det totala antalet djur).

Summa måttlig svårhetsgrad: 27 + 12 = 39 möss

Summa avsevärd svårighetsgrad: 5 + 34 + 32 = 71 möss

Måluppfyllelse

Försöksledaren anser att man uppnått målet delvis.

Modellen för att styra nervceller under lång tid (via dricksvattnet) fungerade inte. Nervcellerna nedreglerade de receptorer som binder till CNO och därmed möjliggör en styrning. Utan receptorer – ingen styrning.

Man såg en del positiva resultat som för närvarande bearbetas för att kunna publiceras. Man kommer nu under nytt tillstånd arbeta vidare och då kunna tillvarataga erfarenheterna från den nu avslutade studien.

3R

Inget nytt har framkommit i denna studie.

Övriga kommentarer