CDFN logotyp, länk till startsidan.

Diarienr. 003-2019

Behandlingseffekter och mekanismer vid experimentell bukaortaaneurysm hos möss

Diarienummer: 003-2019

Generell information

Aneurysmsjukdom involverar inflammatoriska processer och innebär att blodkärlsväggen buktas ut och förtunnas, vilken kan leda till att kärlet brister och patienten förblöder. För närvarande saknas läkemedel för behandling av denna åkomma. Kirurgiska behandling används, men innebär risker, och resulterar inte i någon minskning av patienternas risk att död i förtid p.g.a. hjärt-kärlsjukdom.

Tillståndet gällde användning av möss med genmodifieringar som ökar risk för bukaortaaneurysm, för att studera effekt av olika läkemedel. Eftersom upp till 11 % av aneurysmpatienter drabbas av njurpåverkan, undersöktes även njurarnas funktion.

Aneurysm inducerades genom behandling upp med angiotensin II (ang II), som administrerades i upp till 4 veckor genom en osmotisk minipump som opererades in under huden i nacken. Kontrolldjur fick istället NaCl eller PBS via pumpen. Efter en vecka påbörjades behandling med en kombination av det tyrosinhämmande läkemedlet imatinib som hämmar aneurysmutvecklingen med 50 %, och glykolyshämmaren metformin, som hämmar sjukdomsutvecklingen med ca 50 %. Separat undersöktes också om sjukdomsutvecklingen skulle hämmas av en nyare, andra generationens tyrosinkinashämmare, bosutinib, som inte tidigare undersökts för effekt på aneurysmsjukdom.

Utvärderingen omfattar även försöken i ett ändringstillstånd för att studera om en annan glykolyshämmare, PFK15, skulle kunna hämma aneurysmutvecklingen hos möss, dels vid förebyggande behandling innan inducering av aneurysm, dels vid behandling efter induceringen. Djuren i tillägget undersöktes inte avseende njurfunktion.
Utöver insättning av osmotisk pump och behandling med läkemedel så mättes aortastorlek genom ultraljudsundersökning. Njurfunktion undersöktes på vissa djur genom GFR-mätning på vakna djur samt blodflödesmätningar under sövning, då djuren sedan avlivas efter mätningarna. Blodtrycksmätning utfördes inte.
Regionala djurförsöksetiska nämnden ville att följande skulle utvärderas i efterhand avseende det ursprungliga tillståndet: Hur många djur når avbrytningspunkten och av vilka skäl?
Svar från Försöksledaren (FL): 3 djur nådde avbrytningspunkt 0.6 enligt UU:s utökade bedömningsmall, och avlivades utifrån bedömning av vikt, allmäntillstånd, aptit och kroppshållning.
Följande utvärderingspunkter lades till för tilläggstillståndet: Hur många djur använde ni per behandlingsgrupp, och vad är skälet till det slutliga valda antalet djur per grupp?
Svar från FL: I studie av effekter av bosutinib, metformin+imatinib och ang II användes 8 kontrolldjur och 41 djur som fick olika substanser (20 fick bosutinib och ang II, 17 enbart ang II och 4 imatinib, metformin och ang II), baserat på variation i aortadiameter och genexpression samt att det vid en delanalys konstaterats att kombinationseffekten inte var större än när de olika substanserna gavs individuellt.
I PFK15-försök inkluderades 14 djur som fick enbart ang II och 12 som fick PFK15 och ang II samt 6 kontrolldjur. Detta räckte för att se signifikanta skillnader i de bedömda parametrarna gällande aortadiameter och genexpression. Av djuren som behandlades med PFK15 utvecklade endast 25% aneurysm och spridningen av resultat blev därför så liten att antalet djur räckte för att nå önskad kunskap.

Antal sökta djur och antal använda djur

Tillstånd söktes och erhölls för att använda 550 djur (möss), varav 330 i ursprungliga ansökan och 120 i tilläggsansökan. Totalt användes 82 möss.

Bedömning av svårhetsgrad

FL och den regionala djurförsöksetiska nämnden var överens om att försöket var av avsevärd svårhetsgrad.

FL har rapporterat att 65 djur nådde måttlig svårhetsgrad. 17 djur uppnådde avsevärd svårhetsgrad. Av dessa hade 14 djur dött i ruptur, medan 3 avlivades p.g.a. bedömning av vikt, allmäntillstånd, aptit och kroppshållning. Behandling med angiotensin II ledde till aneurysm i ca 70% av djuren som erhöll det och ca 20% drabbades av sprucken aorta p.g.a. sjukdomsförloppet, vanligen under första veckan efter att de fått pumpen inopererad.

För både djur som behandlats med läkemedel och kontroller rapporteras att djur som uppvisat symptom och överlevt hela försöket har klassats som måttliga medan de som dött i ruptur och fått avlivats p.g.a. symptom har klassats som avsevärd svårhetsgrad.

Måluppfyllelse

Enligt FL har målet uppnåtts, och resultaten har publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Den nya kunskapen ligger till grund för bättre förståelse av involverade signaleringsvägar och utveckling av nya behandlingar.

Ny kunskap: Effekterna av det äldre läkemedlet imatinib var bättre än effekterna av nyare, mer selektiva tyrosinkinasehämmare som bosutinib. Möss som inducerats för aneurysm hade försämrad njurfunktion, men utan synlig koppling till aneurysmutveckling. Behandling med glykolyshämmaren PFK15 hämmade aneurysmtillväxten och är enligt FL intressant för fortsatta studier.

3R

Inget nytt rapporterades, men FL menar att antalet djur kunnat hållas nere genom att de använder en etablerade modell och kan jämföra resultaten från sina egna tidigare studier.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard

Tabell över försöksledarens svar på frågan om en etablerad rapportstandard (PREPARE, ARRIVE, annan eller nej).

PREPARE

planering

ARRIVE

publikation

Annan

Nej

X

X



Hitta på sidan

Kontakta oss

Centrala djurförsöksetiska nämndens kansli
Jordbruksverket
551 82 Jönköping

Kontaktformulär

Om webbplatsen

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden prövar överklaganden av beslut som fattats av en regional djurförsöksetisk nämnd och utför utvärderingar i efterhand av djurförsök.