CDFN logotyp, länk till startsidan.

Diarienr. 040-2017

Fibrotiska mekanismer i olika organ och sjukdomsmodeller

Diarienummer: 040-2017

Generell information

I projektet har möss använts för att studera mekanismerna och celltyperna bakom sjuklig ärrbildning (fibros) som bildas vid inflammation och/eller skada. Fibros kan orsaka progressiv förlust av vävnadsfunktion och organsvikt. Det yttersta målet är att kunna utveckla nya metoder att behandla patienter med sådana skador, t.ex. vid lung-, lever eller njurfibros, cancer m.m. Detta försök var delvis en fortsättning på tidigare försök med flera olika tidigare tillstånd. Mössen har använts för att studera vad som händer i olika organ och vid modeller för olika sjukdomar.

Ansökan var komplex, med många olika experiment som utfördes antingen var för sig eller i kombination med varandra. Exempelvis ingick djur med olika genetiska förändringar som aktiverats med t.ex. tamoxifen eller med optogenetik, inmärkning av celler, injektioner av olika substanser, difteritoxin eller virus, kirurgiska ingrepp och olika undersökningsmetoder.

Försöken som utfördes kan delas upp i tre grupper, rörande ärrbildning i centrala nervsystemet i ryggmärg/hjärna, lungfibros samt studier av blodflödesreglering i urogenitala försök.

Den regionala nämnden beslutade att försöket ska utvärderas i efterhand med avseende på påverkan på djuren och de avbrytningspunkter som uppnåtts.
Försöksledaren har rapporterat att avbrytningspunkten tillämpats 72 gånger:

  • 4 djur i urogenitala blodflödesexperiment avlivades p.g.a. hudförändringar som uppträder ca två månader efter tamoxifeninjektion och genaktivering, något som var förväntat att det kunde inträffa.
  • I försöken med inducerad lungfibros togs 13 djur ur försöket då de tappat mycket i vikt. De flesta av dem togs ur försök redan innan uppnådd avbrytningspunkt, då försöksledaren menar att det gick att se tidigt att de inte skulle återhämta sig.
  • Vid försök med avsevärda ryggmärgsskador/ryggmärgskross nådde 55 avbrytningspunkt eller avlivades innan dess p.g.a. försämrat allmäntillstånd.

Antal sökta djur och antal använda djur

Försöksledaren ansökte om och fick tillstånd att använda 25 000 djur. Det höga antalet djur beror på att det inkluderar aveln. Enligt ansökan förväntades att ca 15 % av de djur som föds upp inom ramen för projektet skulle ha önskad genotyp. Försöksledarens rapportering avser 2 489 djur som används i försöken. I ansökan ingår också avel. Av olika skäl, bl.a. byte av administrativa system, flytt mellan djuravdelningar m.m. som gör det svårt att hitta uppgifter om exakt antal djur som avlats fram men inte använts, har försöksledaren estimerat att ca 20 % av de framavlade djuren använts. 2 489 djur utgör alltså ca 20 % av det totala antalet framavlade djur.

Bedömning av svårhetsgrad

Totalt bedömdes 1 336 djur ha uppnått avsevärd svårhetsgrad, 623 för måttlig svårhetsgrad, 473 för ringa svårhetsgrad, 8 djur för terminala och 43 för terminala/organ-studier.

Per försöksområde
Centrala nervsystemet/ryggmärg/hjärna: 1192 djur klassades som avsevärd, 523 som måttlig, 419 som ringa och 51 som terminala/terminal organ.
Samtliga djur med ryggmärgkrosskador (spinal cord crush) klassades som avsevärd svårhetsgrad.

Lungfibros: Samtliga djur i försöket, 131 stycken, klassades som avsevärd svårhetsgrad p.g.a. inducerad lungfibros.

Blodflöde/urogenitala försök: 13 djur klassades som avsevärd. Det var Glast-CreER-möss där injektion av tamoxifen leder till inaktivering av Rbpj (del av Notch signaltransduktionsväg). Från två månader efter tamoxifen-injektionen kan dessa utveckla hudirritation följt av blåsor på tassar och runt käken, eller t.ex. i munnen, runt ögat eller buken, drabbas av viktminskning m.m. 100 djur klassades som måttliga och 60 som ringa.

Måluppfyllelse

Försöksledaren menar att studierna har resulterat i värdefull kunskap bl.a. om perivaskulära cellers roll för fibrosutveckling vid skador och sjukdomar. Detta kan bidra till ökad förståelse kring hur behandlingsmetoder kan optimeras. Resultaten publiceras.

3R

Studierna bedrivs med en kombination av cellodlings- och djurförsök.
För blodflödesmätningar vid de urogenitala studierna har gruppen tagit fram en metod för att mäta blodflödet icke-invasivt. Detta minskar lidandet djuren utsätts för och minskar också antalet djur som behöver användas.

Vid ryggmärgsskador har införts olika förbättringar som ingick i tillståndet, för att förbättra återhämtning efter skadan, bl.a. att ge antibiotika under de första tre dagarna efter operation, värme under och efter operation, energigel/solroskärnor/gröt innan och efter försök, ständig förbättring av operationsteknik och sterilt arbete. Forskargruppen använder främst honor, eftersom erfarenhet är att de klarar operationen betydligt bättre än hanar. Försöksledaren noterar att erfarenhetsgraden hos personen som utför operationen har stor betydelse för att djuren sällan ska nå avbrytningspunkten i tidigt skede.

Övriga kommentarer

Ingen etablerad rapportstandard har använts.

Tabell över försöksledarens svar på frågan om en etablerad rapportstandard har använts (PREPARE, ARRIVE, annan eller nej).

PREPARE

planering

ARRIVE

publikation

Annan

Nej




X

Hitta på sidan

Kontakta oss

Centrala djurförsöksetiska nämndens kansli
Jordbruksverket
551 82 Jönköping

Kontaktformulär

Om webbplatsen

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden prövar överklaganden av beslut som fattats av en regional djurförsöksetisk nämnd och utför utvärderingar i efterhand av djurförsök.