CDFN logotyp, länk till startsidan.

Diarienr. 109-2015

Karakterisering och storskalig odling av humana muskelstamceller med bibehållen regenerativ förmåga i musmodell för muskelsjukdom

Diarienummer: 109-2015

Generell information

Projektets syfte är att odla fram skelettmuskelstamceller som har förmåga att bilda ny muskelvävnad vid stamcellsterapi hos patienter med muskelsjukdomar, samt att utvärdera och validera funktionen av injicerade humana muskelstamceller i en musmodell hos mus.
Speciella musstammar behöver användas i försök med muskelfiberregenerering, i första hand möss med muskeldystrofi (mdx) och för att mössen inte ska stöta bort transplantatet är detta immundefekta möss.
Den regionala nämnden ställde som villkor att stamcellerna endast skulle injiceras i lårmuskeln i stället för i främre skenbensmuskeln (tibialis anterior).

Antal sökta djur och antal använda djur

En pilot studie godkändes. Antal sökta djur (honmöss) var 72 stycken nakna möss varav hälften med mdx-mutationen.
I pilotstudien användes 30 stycken honmöss (15 SCID bg/bg + 15 Balb/c nu/nu). Inga av de använda djuren hade mdx-mutationen.

Bedömning av svårhetsgrad

Försöksledaren bedömde att den uppnådda svårhetsgraden för samtliga djur i försöket var måttligt. Det överensstämmer med nämndens bedömning.

Måluppfyllelse

En pilotstudie genomfördes på 30 honmöss. Studien nådde bara delvis sitt mål eftersom det visade sig att lårmuskeln inte har samma muskelvävnad som vadmuskeln. Man tolkade det som att den främre skenbensmuskeln har en bättre mekanisk stretchingförmåga än musklerna i lårmuskeln. För att muskelceller ska kunna regenerera med hjälp av stamcellsinjektioner in vivo krävs denna mekaniska stretchingprocess för att erhålla tydliga resultat i experimenten. Försöksledaren har därav rapporterat att de endast delvis uppnådde målen med försöket.

3R

Lärdomen var att försöket inte fungerade enligt försöksuppläggets alternativ, att injicera skelettmuskelstamceller i lårmuskeln istället för främre skenbensmuskeln. De injicerade stamcellerna gav inte upphov till nybildade muskelceller, något som dock tidigare har rapporteras från andra forskargrupper vid injektion i vadmuskeln.

Att ha något färre djur per bur är en 3R förbättring vid transplantationsstudier. Även att kontrollera vikten regelbundet hos försöksdjuren, var en 3R förbättring. Fynden i denna pilotstudie kan tas med till fortsatta studier inom stamcellsforskning på skelettmuskel där det har betydelse i vilken muskelvävnad de odlade stamcellerna injiceras.

Övriga kommentarer

Om den djurförsöksetiska nämnden hade tillåtit en pilotstudie där stamceller hade injicerats i antingen lårmuskeln och främre skenbensmuskeln i olika försöksgrupper, kunde det gått att utvärdera om valet av muskel var avgörande för ett lyckat resultat.

Tabell över försöksledarens svar på frågan om en etablerad rapportstandard har använts (PREPARE, ARRIVE, Annan eller Nej).

PREPARE

planering

ARRIVE

publikation

Annan

Nej

X




Hitta på sidan

Kontakta oss

Centrala djurförsöksetiska nämndens kansli
Jordbruksverket
551 82 Jönköping

Kontaktformulär

Om webbplatsen

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden prövar överklaganden av beslut som fattats av en regional djurförsöksetisk nämnd och utför utvärderingar i efterhand av djurförsök.