Generell information

Syftet med studien var att öka kunskapen om de neuronala nätverk som styr smärta, klåda och beröring, exempelvis i samband med psoriasis, atopisk dermatit, njur- eller leverproblem eller hypertyreos. Forskningen ämnar till att identifiera vilka nervceller och proteiner som reglerar dessa sinnesförnimmelser.

Försöken som gjorts har baserats på olika Cre-Lox genmodifierade möss (C57BL/6) eller med optogenetik som är en virusvektor-inducerad ljusbaserad metod som möjliggör reglering av specifika proteiners uttryck. Detta för att enklare kunna studera specifika nervcellers aktivitet och somatosensoriska funktioner såsom känsel, smärta och klåda.

Efter introduktion av en viralvektor med genetiskt material och/eller kemisk tracer till en specifik sektion i ryggmärgen genomgick djuren en rad beteendetester. Således bedömdes deras beröringskänslighet eller känsla för svalka/kyla/värme i avsikt att kartlägga vilka typer av nervceller och proteiner som reglerar dessa sinnesförnimmelser.

Den regionala djurförsöksetiska nämnden önskade att utvärderingen i efterhand svarar på följande frågor:

1. Hur många djur blev så skadade att de fick avlivas eller självdog?
   Svar: 17 av 456 möss. Se beskrivning senare.
2. Hur många individer drabbades av infektioner i samband med operativa ingrepp?
   Svar: 0 möss.
3. Hur hög temperatur uppnåddes maximalt i Hargreaves test?
   Svar: 47 grader.
4. Var det någon skillnad mellan de olika stammarna i Hargreaves test?
   Svar: Inga uppenbara skillnader. De flesta möss svarade med att lyfta bort sin tass från ljuskällan efter 2-17 sekunder. Utrustningen hade en maxtid på 20 sekunder/test för att minimera/utesluta risken för skada.

Antal sökta djur och antal använda djur

1600 möss, varav 456 användes.

Bedömning av svårhetsgrad

2 möss bedömdes utsatta för svårhetsgrad terminal, 25 måttlig, och 429 avsevärd. Som avsevärd svårhetsgrad räknar försöksledaren in de möss som genomgick beteendetester eftersom hen inte kunde utesluta att mössen upplevde obehag under de beteendetester där somatosensoriska intryck såsom smärta, klåda och beröring studeras.

17 djur uppnådde avbrytningspunkten, varav 11 möss drabbades av operationskomplikationer. Fem möss hittades i hemburen med skador/svullnader på tassar/tår efter operation och togs ur studien, en mus hittades död i buren. Detta motsvarar ca 7% av de opererade mössen.

Måluppfyllelse

Delvis – Djurstudierna har resulterat i följande huvudsakliga fynd:
En excitatorisk nervcellspopulation i ryggmärgen som både är involverad i kliandet och i upplevelsen av klåda har identifierats. Dessa fynd har skickats in till tidskriften Pain som är en ledande tidskrift inom ämnet.

Studien har även resulterat i att en större nervcellspopulation i ryggmärgen har lokaliserats som både består av excitatoriska och inhibitoriska nervceller. Aktiviteten i dessa celler regleras både av nervceller i hjärnan, ryggmärgen och i periferin. Denna population förmedlar sensationen av klåda men inte den akuta sensationen av värme eller kyla vilket forskningsledaren bedömer är intressant för fortsatt läkemedelsutveckling. Dessa resultat är under revision för publikation i tidskriften Journal of Neuroscience som är en välrenommerad tidskrift inom fältet.

3R

Forskningsledaren nämner att de arbetar kontinuerligt med att förbättra och standardisera operationerna för att minimera risken för komplikationer. Annars nämns inget nytt avseende 3R.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard