Generell information

Studien är en del av ett större projekt vars syfte är att bättre förstå hur nervsystemet och hjärnan fungerar. I det här projektet studerades struktur och funktion i olika delar av hjärnan. Studien genomfördes på möss, som instrumenterats med bl.a. elektroder i hjärnan och ”fönster” i skallbenet för senare 2-fotonmikroskopi. Analyser genomfördes i realtid, dels på sövda, dels på vakna möss som samtidigt aktiverades i en serie olika beteendetester. Vissa tester på de vakna mössen genomfördes med samtidig fixering av skallen. Eftersom de djur som ingick den senare varianten noggrant habituerats noterads inga reaktioner som krävde att testet avbröts. Delar av beteendetesterna genomfördes med avstängd vattentillgång innan testet, för att senare, under själva testet, använda vatten som motiverande belöning. Om mössen inte drack upp sin vattenranson under testet hade djuren tillgång till den kvarvarande volymen efter avslutat test. Proceduren med vattenbegränsning upprepades under max 12 dagar i följd. Under denna period noterades, enligt Försöksledaren (FL), inga tecken på kliniska problem eller stress.

Den djurförsöksetiska nämndens godkännande innefattar utvärdering i efterhand avseende ”…om Porsolts test har använts i denna ansökan, eller om någon annan test kunnat ersätta denna och i så fall vilken beteendetest.” FL uppger att varken Porsolts eller annan motsvarande testmetod har använts.

Den initialt planerade användningen av råttor kunde nästan helt undvikas eftersom det visade sig att samtliga delförsök kunde genomföras på möss. Beträffande antalet djur som uppnådde avbrytningskriterierna uppger FL att 54 möss togs ut ur försöket p.g.a. postoperativa problem, såsom påverkat allmäntillstånd, viktminskning och implantat som lossnat.

Antal sökta djur och antal använda djur

Det djurförsöksetiska godkännandet medgav användning av 6000 möss och 2000 råttor. Av dessa kom 1160 möss och 13 råttor att användas. Det låga antalet använda råttor förklaras, enligt FL, av att de delförsök som initialt uppfattades kräva råtta som försöksdjur snabbt visade sig kunna genomföras lika bra på möss, varför det senare djurslaget valdes. Utöver de ovan angivna djurantalet som ingått i de experimentella delarna av studien användes 1446 möss i avelsarbetet (372 avelsdjur och 1074 avkommor med fel genotyp).

Bedömning av svårhetsgrad

FL:s förslag om avsevärd svårhetsgrad fastställdes av den djurförsöksetiska nämnden. Enligt FL har samtliga djur som används i beteendeförsök med samtidig fixering av huvudet bedömts som avsevärd svårhetsgrad, detsamma gäller även för djur som deltagit i försöksgrupper där moment av ringa- och måttlig svårhetsgrad kombinerats.

FL:s klassificering av svårhetsgrad (möss) är 24 terminal/organ, 3 terminal, 7 ringa, 655 måttlig och 484 avsevärd svårhetsgrad; beträffande råtta klassificerades de 13 som användes som måttlig svårhetsgrad.

Måluppfyllelse

Genom studier av hjärnans aktivitet i realtid, via bl.a. EEG och 2-fotonmikroskopi, har ökad kunskap nåtts beträffande hur aktiviteten i prefrontalcortex, men också andra delar av hjärnan påverkas när de studerade djuren utförde olika typer av beteenden. Studierna har, enligt FL, resulterat i sju vetenskapliga publikationer.

3R

FL anför inga specifika erfarenheter eller modelländringar som ligger i linje med 3R-konceptet.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard