Generell information

Studien syftade till att utvärdera olika vaccinkandidaters effekt mot framför allt SARS-CoV-2 (det virus som orsakade Covid-19) med förhoppningen att hitta ett välfungerande skydd mot denna och andra liknande infektionssjukdomar. För ändamålet planerades att använda både kanin och iller som modelldjur, av vilka endast iller kom att användas. Iller valdes som modelldjur med hänvisning till artens naturliga känslighet för SARS-CoV-2, medan kanin var tänkt att ingå på grund av artens tidigare användning inom vaccinforskning och därmed välstuderade immunförsvar.

Studien var uppdelade i 3 olika åtgärder:

• Denna åtgärd upprepades 2 gånger med administrering av vaccin via injektioner (intramuskulärt, subkutant eller intrakutant).
• Två veckor efter sista vaccinationen infekterades djuren med SARS-CoV-2 virus. Infektionsämnet administrerades vid ett tillfälle intranasalt, intratrachealt eller intravenöst varefter djuren följdes under 10 dagar.
• Under perioden fram till försökets avslutning genomfördes upprepade blodprov och nässköljningar, det senare gjordes under narkos. När försöket avslutades sövdes illrarna terminalt och en s.k. lungsköljning utfördes och ett sista blodprov togs.

Uppgifter som enligt beslut av den regionala djurförsöksetiska nämnden ska beaktas/besvaras vid utvärderingen av djurförsök i efterhand.

• Hur många djur uppnådde avbrytningspunkt och vilken avbrytningspunkt?
  Svar: Inga
• Fick några djur 0.4 på andning och hur länge?
  Svar: Nej

Antal sökta djur och antal använda djur

Det djurförsöksetiska godkännandet medgav användning av 500 kaniner och 500 illrar, av vilka 18 illrar kom att användas.

Bedömning av svårhetsgrad

Försöksledarens förslag om måttlig svårhetsgrad ändrades av den djurförsöksetiska nämnden till avsevärd. Enligt försöksledaren var det ingen av de använda illrarna som ”utvecklade tydliga och svåra symptom på covid-19 (såsom andningssvårigheter eller liknande)”. Försöksledaren anger att typiska kliniska symptomen vid infektion utan vaccin (kontrolldjur) var snuva, hosta och påverkat allmäntillstånd medan djur i några av vaccingrupperna var symptomfria.

Måluppfyllelse

Några olika vaccinkandidater testades. En principiell skillnad mellan vaccinerna var att vissa orsakade ett s.k. T-cellssvar medan andra svarade med en kombination av T-cellssvar och antikroppsbildning. Vaccin med endast T-cellsvar hade en begränsande effekt på viruset med samtidig utveckling av lindriga sjukdomssymtom medan vaccin som stimulerade både T-cellssvar och antikroppsbildning resulterade i en snabbare eliminering av virus. Resultatet tyder på att T-celler hjälper till att bekämpa själva infektionen medan antikroppar är avgörande för att skydda mot sjukdom. Ett vaccin har därefter utvecklats och testats i en pre-klinisk studie, utgående från ett annat djurförsöksetiskt godkännande, på kanin och senare även på människa i en fas-1 studie. Resultat har publicerats i en vetenskaplig artikel.

3R

Försöksledaren lyfter fram betydelsen av, och fördelarna med, 2 månaders acklimatisering av illrarna innan försöken påbörjades. Under denna period hade illrarna i princip daglig social kontakt med de personer som utförde försöket. Djuren fick enligt försöksledaren möjlighet att ”springa fritt, gräva, plaska i vatten, leka och klättra”. Dessutom genomfördes träning av olika moment med positiv förstärkning. Sammantaget resulterade detta i, dels lättare hantering av djuren, dels möjlighet att bättre identifiera avvikande hälsoeffekter. Försöksledaren framhåller att även om de genomförda 3R-åtgärderna var tidskrävande så var det värt insatsen.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard