Generell information

Akvakultur av fisk och andra djurarter är en av de snabbast växande matproducerande sektorerna i världen idag. Ökad fiskodling är förknippad med en rad olika problem som måste lösas för att få till en hållbar odling av fisk.
Man måste lösa det ökande behovet av föda och hitta alternativ till det fiskmjöl som används idag då det ökar utfiskningen av vilda populationer, man måste också öka djurens hälsa och välfärd i odlingarna. Det behövs mer forskning om regleringen av tillväxt, aptit, beteende, näringsupptag, energibalans, och hälsa, primära barriärer, sjukdomsmotstånd och immunstatus, för att kunna utveckla industrin och bidra med kunskapsbaserade odlingsprotokoll.

Projektets huvudsyfte var att belysa och förstå regleringen av energibalans (aptit, tillväxt, födosöksbeteende och ämnesomsättning) och sjukdomsmotstånd (barriärskydd mot patogena organismer och immunförsvar) hos benfiskar. Frågeställningarna var huvudsakligen grundläggande men härstammar från fiskodlingsindustrin. Svaren på frågorna är essentiella för att kunna bidra med kunskapsbaserade metoder och odlingsprotokoll. Genom att finna bättre alternativa foderkällor, förbättra foderutnyttjandet och sjukdomsmotståndet hos fisken kan man förutom att säkra den odlade fiskens hälsa och välfärd också minska miljöpåverkan. Forskningen fokuserar framförallt på hormonell reglering av födointag, tillväxt och ämnesomsättning, samt fiskens immunförsvar länkat till tarmens och hudens/skinnets funktioner.

Projektet är en fortsättning på ett tidigare etiskt tillstånd.

Antal sökta djur och antal använda djur

Man ansökte om, och fick beviljat, 3000 djur. Av dessa användes 2088.

Bedömning av svårhetsgrad

Både försöksledaren och den djurförsöksetiska nämnden ansåg att den prospektiva bedömningen av hela projektet var avsevärd svårhetsgrad eftersom det fanns delförsök där det fanns risk att avsevärd svårhetsgrad kunde inträffa.

Försöksledaren har rapporterat att det var 90 djur som uppnådde avsevärd svårhetsgrad. Dessa 90 fiskar ingick i en infektionsstudie. Tre av dessa 90 fiskar fick hudinfektioner vilket var ett avbrytningskriterium. Efter diskussion med CDFN är det endast dessa 3 av 90 som ska klassas som avsevärd svårhet retrospektivt.

Utöver infektionsstudierna var det 128 regnbågar, 8 atlantlaxar och 5 havskatter som uppnådde avbrytningskriterierna vilket ledde till avlivning.
Inte vid något av dessa tillfälle uppnåddes avbrytningspunkten av experimentell behandling. Avbrytningspunkten uppnåddes av att individer, oavsett behandling, uppvisade försämrat mående. För att minimera lidandet avlivades dessa fiskar.
Detta är ett vanligt förekommande fenomen även hos fisk i odling och något som kan uppstå även om fisken hålls i den mest optimala miljön.

Måluppfyllelse

Man har testat flera nya foderråvaror för odlad regnbåge.
Man har fått en ökad förståelse för hur fisken aktiverar och använder sitt immunsystem och hälsofördelarna det medför. Man har kunnat uppmäta hur fort huden/skinnet läker på fiskar som blir av med fjäll och förstå hur skinnet reglerar och anpassar sin barriär i sötvatten respektive saltvatten.
Det kunde även visas att odling av alger tillsammans med fisk leder till förbättrad fiskhälsa då detta påverkar vattenkvalitén positivt.
Resultaten har publicerats i fyra internationella peer review granskade tidskrifter.

3R

Vissa studier av hudens/skinnets läkningsförmåga av ytliga sår kommer man kunna studera in vitro genom terminal vävnadsprovtagning.

Övriga kommentarer

Det är ett omfattande tillstånd med 10 försöksgrupper total.

Etablerad rapportstandard