Diarienr. 820-2020
Blodkärlsgeners betydelser för utveckling av kronisk njursjukdom i möss
Generell information
Studien syftade till att studera centrala biologiska verkningsmekanismer i blodkärlen vid utveckling av fibros (ärrbildning) vid kronisk njursjukdom, för att i nästa steg utveckla behandlingsmetoder som ska förhindra fibrotisering. För detta syfte användes genetisk modifierade möss. Studien var uppdelad i tre försöksgrupper: möss med diabetes, permanent blockering av den ena urinledaren och tillfällig blockering av den ena njurens artär. Vid genomförandet av försöksmodellerna följdes en fastställd rutin bestående av genotypning, induktion av den genetiska modellen, provtagningar (urin- och blodprov), perfusions-mätningar (ultraljud under narkos alternativt intravitalmikroskopi under narkos med efterföljande avlivning) och behandlingar. Åtgärderna med kirurgiska ingrepp utfördes under narkos medan diabetes inducerades i en för ändamålet genetiskt modifierad musstam. Den planerade diabetesmodellen med användning av Streptocotozin användes inte. Inga av de diabetiska mössen nådde en blodsockernivå som krävde behandling med insulin. Vid den djurförsöksetiska nämndens godkännande beslutades om utvärdering i efterhand avseende följande:
- ”Sammanställa och presentera viktkurvor över tid för sina diabetiska möss jämfört med kontrollgruppen”
Svar: De diabetiska ob/ob mössen ökade under perioden v 4 till v 11 från 28g till 63g medan viktökningen för kontrollgruppen under motsvarande tid var 21g till 31g. - ”Redovisa hur många av de streptocotozinbehandlade mössen som dör eller uppnår avbrytningspunkt enligt mall före försökets slutpunkt och av vilken/vilka anledningar”
Svar: Inga försök med Streptocotozin genomfördes. - ”Redovisa hur många av mössen där den ena urinledaren blockerats dör eller avlivas för att de uppnår avbrytningspunkt före försökets slutpunkt och av vilken/vilka anledningar”
Svar: Inga möss i denna försöksgrupp nådde någon av de angivna avbrytningskriterierna.
Antal sökta djur och antal använda djur
Det djurförsöksetiska godkännandet medgav användning av 3000 möss av vilka 2335 från egen avel kom att användas. Av dessa användes 1266 i försök medan 180 användes i avel och 889 avlivades med hänvisning till fel genotyp.
Bedömning av svårhetsgrad
Försöksledarens förslag om måttlig svårhetsgrad ändrades av den djurförsöksetiska nämnden till avsevärd svårhetsgrad. 557 möss användes i de 3 delförsöken och bedömdes vara av måttlig svårhetsgrad, 695, som genomgick biopsitagning med efterföljande organuttag, bedömdes som ringa svårhetsgrad medan 14 möss, som användes för endast organuttag bedömdes som terminal organ. Inga möss togs ut ur studien p.g.a. uppnådda avbrytningskriterier.
Måluppfyllelse
Studien har resulterat i en vetenskaplig publikation samt en potentiell behandlingsmetod som utvärderas inför eventuell klinisk prövning.
3R
Initialt upptäcktes problem med irriterande hudsuturer, som mössen tenderade att plocka bort med öppna sår och risk för infektioner som följd. Efter introduktion av vävnadslim i kombination med hudsuturer och några dagars ensamhållning upphörde problemet. Försöksledaren framhåller att modellerna med permanent alternativt tillfällig blockering, där endast den ena av kroppens urinledare/njurartär användes ledde till att dessa möss användes som sina egna kontroller, vilket minskade behovet av antalet möss i studien.
Övriga kommentarer
-
Etablerad rapportstandard
PREPARE planering | ARRIVE publikation | Annan | Nej |
---|---|---|---|
X | X |
|
|