CDFN logotyp, länk till startsidan.

Diarienr. 030-2019

Effekter av förändrad kynurenin-metabolism i hjärnan. Beteende- och molekylära studier

Diarienummer: 030-2019

Generell information

Forskningen syftar till att utveckla nya läkemedel för psykossjukdomar som schizofreni, bipolär sjukdom och depression, då nuvarande behandlingar ofta är otillräckliga. Patienter med schizofreni har hög självmordsrisk och därför även en genomsnittlig kortare livslängd, men detta beror även på en samsjuklighet i kardiovaskulära sjukdomar som är en vanlig biverkning från behandlingarna.

Studier visar att immunsystemet är aktiverat vid dessa sjukdomar, vilket frigör cytokiner som påverkar tryptofan-metaboliter. Postmortem-studier stödjer dessa fynd och visar aktivering av mikroglia hos suicidalpatienter.

Forskningen som beskrivs i den etiska ansökan undersöker hur immunaktivering med exempelvis lipopolysackarider (LPS) som injiceras in i hjärnan på möss och råttor förändrar tryptofan-metabolismen och påverkar hjärnans funktion och beteenden. Detta är en välanvänd modell som efterliknar sjukdomsförloppet som ses hos människor och kan därför användas för att hitta nya behandlingsprinciper, främst immunoterapi mot schizofreni, bipolär sjukdom och depression.

I den godkända etiken inkluderas exempelvis avel och genotypning, administrering av farmaka/substanser, implantation av minipump/microchip, intracerebral- eller ventrikulär injektion, blodprover, provtagning av cerebrospinal vätska, samt en rad olika beteendeförsök och kronisk mild stress. Dessutom inkluderas mikrodialys, elektrofysiologi och hjärnavbildning. I samband med en beskriven inlärningsbeteendeanalys av djuren så beskrivs en kombination av ljud- och svag-strömstimulering av djuren.

Projektet klassificerades av försöksledaren och av nämnden som avsevärd svårhetsgrad; nämnden önskade att följande särskilda aspekter skulle utvärderas i efterhand:

  1. Hur många djur har nådde avbrytningspunkten före slutpunkt och vilka avbrytningspunkter har uppnåtts?
  2. Vilka stress- och/eller depressionsbeteenden har observerats, och vid vilka moment?
  3. Hur många av dina djur i beteendetester behövde utsättas för en starkare ström än 0.5mA, och hur mycket ström användes i så fall?
  4. Var den 8h långa lokalanalgetikan tillräcklig?

Antal sökta djur och antal använda djur

Totalt 7000 möss och 3000 råttor beviljades att användas till studierna, men av dessa användes endast 382 möss och 715 råttor. Försöksledaren angav att ingen avel hade använts och att det är anledningen till det låga antalet använda djur.

Bedömning av svårhetsgrad

Av de använda djuren bedömdes det att 108 djur var terminal organ (30 råttor, och 78 möss), 17 terminal (13 råttor och 4 möss), 464 ringa (247 råttor och 217 möss), 476 måttlig (393 råttor och 83 möss) och 32 avsevärd svårhetsgrad (samtliga av dessa var råttor).

Bedömningen avsevärd svårhetsgrad gjordes på de djur som hade ett kraftigt immunsvar efter LPS behandlingen. Detta immunsvar ledde i vissa fall till allvarligare kliniska tecken som är influensaliknande, exempelvis slutar djuret att äta och dricka och allmäntillståndet går ner samt stor viktnedgång. Djurens lidande i dessa fall är större jämfört med de djuren som får ett mildare immunsvar efter LPS behandlingen (måttlig svårhetsgrad).

Måluppfyllelse

Valet av metoderna ansågs ha varit optimalt för att besvara frågeställningarna, och det huvudsakliga syftet med försöken ansågs uppfyllt. Dock var inte vissa av läkemedelskandidaterna kompatibla med mikrodialysförsöken vilket medförde vissa begränsningar med denna metod.

Trots detta har flertalet nya läkemedelskandidater identifierats. Många av resultaten är fortfarande i manuskriptform med hänsyn till framtida patenträttsliga angelägenheter, men fem vetenskapliga artiklar har publicerats.

3R

Initialt sattes en för låg avbrytningspunkt vid immunostimulering vilket gjorde att många råttor tvingades att avlivas innan målen med försöken var uppnådda. Godkänd tilläggsansökan innebar en temporär höjning av avbrytningspunkten upp till 48 timmar efter immunstimulering (med till exempelvis LPS) till 1,2p (mus) och 1,0p (råtta) från 0.6 i originaletikansökan (enligt KI:s bedömningsmall). Efter detta godkännande minskade antalet djur som behövdes för studien.

Övriga kommentarer

Under projektets gång har 21 djur, varav en mus och 20 råttor nått avbrytningspunkten och avlivats omedelbart. Anledning till uppnådd avbrytningspunkt var relaterat till LPS-behandling (råttor n=5) och/eller mikrodialysförsök (råttor n=15, möss n=1).

Angående de frågor som den regionala nämnden önskade skulle utvärderas i efterhand så besvaras avbrytningspunkten ovan.

De beteendetester som involverar ett ljud- och strömstimuli användes ej, och därmed är dessa frågor ej aktuella.

De stress- och depressionssymptom som observerades under försöken var, exempelvis, ökade kognitiva besvär (de hittade sämre i labyrinter än kontrolldjuren), minskad rörelse i öppna ytor, men vid en överstimulering (exempelvis med amfetamin) så hade djuren en ökad rörelse jämfört med kontrolldjuren. Psykos-lika symptom hos gnagare kan detekteras genom att de inte drar nytta av en varningssignal före ett obehagligt stimuli. Detta pre-pulsinhibition symptom observerades i dessa studier i samband med ett högljudsstimulitest.

Smärtlindringen anses ha varit adekvat efter samtliga behandlingar.

Etablerad rapportstandard

Tabell över försöksledarens svar på frågan om en etablerad rapportstandard har använts (PREPARE, ARRIVE, Annan eller Nej).

PREPARE planering

ARRIVE publikation

Annan

Nej




X

Hitta på sidan

Kontakta oss

Centrala djurförsöksetiska nämndens kansli
Jordbruksverket
551 82 Jönköping

Kontaktformulär

Om webbplatsen

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden prövar överklaganden av beslut som fattats av en regional djurförsöksetisk nämnd och utför utvärderingar i efterhand av djurförsök.