Generell information

Olika typer av psykisk sjukdom ökar och WHO förutspår att dessa kan komma att utgöra den största globala sjukdomsbördan för samhället redan 2030. I Sverige ökade antalet pågående sjukfall inom psykiatriska diagnoser under åren 2010 till 2024 från 30 000 till 100 000 och det är kvinnor och unga som står för 4 av 5 pågående sjukdomsfall med stressrelaterad psykisk ohälsa och ökningen sker speciellt bland yngre.
Det är idag en brist i tillgången på effektiva terapier och läkemedel för behandling av de vanligaste psykiska sjukdomarna, vilket till stor del kan förklaras av bristande kunskap av hur hjärnan och nervsystemet är organiserat och fungerar. Man vet idag ofta inte vilken funktionell brist som ska behandlas, och hur behandlingen skall utformas. För att öka kunskapen och på sikt kunna ta fram effektiva behandlingar finns det ett stort behöv av grundforskning inom det neurovetenskapliga området.

Det kortsiktiga målet med forskningen var att studera vilka celler, nätverk och/eller delar av nervsystemet som är direkt involverade i specifika processer t.ex. känslor och beteenden för att få en bättre kunskap om hjärnans nätverk och hur nervceller styr beteenden.
Den långsiktiga nyttan var att baserat på dessa kunskaper kunna utveckla nya strategier för behandling av psykisk ohälsa.

Projektbeskrivningen i godkännandet var uppdelat i sju försöksgrupper:

• Avel för att ta fram djur som är lämpliga för de olika testerna
• Att märka specifika typer av celler injiceras virala vektorer eller DNA-vektorer i nervsystemet
• Inplantering av optiska fibrer i hjärnan som möjliggör en optisk avläsning av aktivitet i celler
• Fyra olika typer av beteendeförsök med undergrupper, enkla beteendeförsök, aversionsförsök, depressions- och stressförsök, belöningsförsök
• Famakologiska studier för att studera vilka signalsubstanser som påverkar specifika signalvägar och neurotransmittorer i nervsystemet

Uppgifter som enligt beslut av den regionala djurförsöksetiska nämnden ska beaktas/besvaras vid utvärderingen av djurförsök i efterhand.

1. Andel/antal djur som uppnådde avbrytningspunkten
   Svar: 159 möss under projektets gång.
2. Hur stark elström som krävdes för att uppnå önskad effekt vid ”beteende-försök, aversion”, per stam.
   Svar: Vi använde 0.3 mA för att uppnå önska effekt i beteendeförsöket som avser att skapa en aversiv signal i hjärnan.
3. Hur många djur genomgick forced swim test mer än 2 gånger.
   Svar: Inga djur.

Antal sökta djur och antal använda djur

Tillståndet omfattade 6000 möss, 3792 djur användes.

Fördelningen mellan avel och de olika svårhetsgraderna:

• Avel, 999
• Terminal organ, 411
• Ringa, 588
• Måttlig, 1263
• Avsevärd, 531

Bedömning av svårhetsgrad

Försöksledaren klassade ansökan i graden avsevärd svårhet och denna svårhetsgrad fastställdes av den regionala nämnden.

Avbrytningspunkterna som användes var 0.6p, 48 timmar post-operativt med 0.4p på enskild parameter. Därefter var avbrytningspunkten 0.4p. Man använde KI:s bedömningsmall för detta.

Avbrytningspunkten överskreds för 159 djur under projektet. 56 möss avlivades då den inopererade optiska fibern lossnat efter operation. 18 möss avlivades efter aggressioner som ledde till skador på huden. 85 möss avlivades då de uppvisade försämrat allmäntillstånd.

Måluppfyllelse

Försöksledaren anger att man delvis uppnått de i tillstånden uppställda målen. Man har upptäckt en tidigare okänd projektion från hypotalamus till habenula (en liten hjärnstruktur belägen i epitalamus nära tallkottkörteln och talamus dorsala del). Denna struktur är central för aversionssignaler och man har beskrivit hur den är organiserad i olika subtyper. Man har också kunnat beskriva en nervbana från ventrala striatum till hypotalamus som styr motivation och repetitivt motorbeteende.

Studierna har resulterat i två vetenskapliga publikationer i högt rankade tidskrifter.

3R

Försöksledaren anger att de börjat utvärdera om man med hjälp av AI kan analysera beteendedata och detta skulle kanske på sikt kunna minska antalet försök eller minska antalet försöksdjur som behöver användas.

Försöksledaren anger även att man kommer att kunna använda huvudfixerade möss i kombination med en ny generation prober (Neuropixels) för att mäta hundratals-tusentals nervceller samtidigt vilket skulle kunna reducera antalet djur som behövs.

Övriga kommentarer

Utvärdering gäller huvudansökan och två ändringsansökningar.

Etablerad rapportstandard