Generell information

I projektet användes möss för att studera akut och kronisk smärta och för att förstå hur smärta uppkommer. Djuren behandlas med olika ingrepp och åtgärder såsom operationer, behandling med substanser som inducerar artrit (LPS), transplantation av tumörceller m.m. för att skapa modeller av kronisk smärta vid neuropatisk skada, reumatoid artrit och cancer. Specifikt skulle forskargruppen undersöka hur olika typer av sensoriska neuron i dorsala ganglier och i ryggmärgen bidrar till utveckling av patologiska smärttillstånd, samt identifiera vilka celltyper och molekylära mekanismer som har störst potential för utveckling av nya terapier mot kroniska smärttillstånd. Olika typer av neuron och deras förmåga att överföra information har studerats vid olika typer av sensoriska stimuli såsom mekaniskt tryck, värme och kyla. Genetisk spårning/märkning av neuroner användes för att styra deras funktion. För detta har det krävts en sensorisk stimulering som inte ger vävnadsskada. Även beteendestudier har ingått i projektet. Injektioner av olika ämnen har gjorts i syfte att aktivera specifika rekombinationer eller genuttryck, i samband med sensoriska test för att modifiera olika signalvägar för att studera hur de bidrar till sensorisk känslighet, utföra kronisk modifiering av olika signalvägar m.m. Tillståndet inkluderar flera åtgärder för att studera sensorisk stimulering, beteendestudier, nervspårning m.m. i de olika smärtmodellerna, både på vakna och sövda djur. I tillståndet nämns att pilotförsök skulle komma att utföras, och ett sådant rapporterades också. Pilotförsöket gällde genetisk spårning i samband med sensorisk stimulering under anestesi, och ledde till att forskargruppen identifierade optimala temperaturer och intervall vid värmestimulering samt för att optimera mekanisk stimulering. Utvärdering i efterhand av försöket skulle enligt regional etisk nämnds beslut ske med avseende på:

1. Det antal djur som avlivas på grund av att djur vid i.sp.-, i.cr- och i.t.-injektioner blir helt förlamade. Svar: av ca 340 djur som fick i.sp.-injektioner (instraspinal injektion) blev två djur förlamade. Samtliga injektionstyper användes både vid nervskada, cancersmärta och reumatoid artrit.
2. Antal djur i CCI smärt modellen som behövdes avlivas p.g.a. att de har nått avbrytningspunkten? Vad gjordes för att förbättra välfärden för djur i CCI modellen? Svar: CCI-modellen användes inte.

Antal sökta djur och antal använda djur

Tillståndet, som inkluderade avel, medgav användning av 37 500 möss, varav 9 400 djur i försök. Totalt användes 15 486 djur inom ramen för tillståndet, varav 3 885 användes i försök.

Bedömning av svårhetsgrad

Både försöksledaren (FL) och den regionala djurförsöksetiska nämnden klassificerade svårhetsgraden som avsevärd. Av de 3 885 djur som användes i försök så klassades 1 889 som utsatta för avsevärd svårhetsgrad, medan 701 klassades som måttlig, 810 som ringa, och 194 användes i terminala försök och 291 i terminal organ-försök.
Av tillståndet framgår vilka ingrepp och åtgärder som klassats som avsevärd respektive andra svårhetsgrader. FL rapporterar att de har stor erfarenhet av försöksupplägget och det är mycket sällan som experiment går fel och djurens svårhetsgrad avviker från förväntat.
Avbrytningspunkt användes vid följande situationer:

• Ett djur återhämtade sig inte tillräckligt snabbt efter LPS-injektion.
• Fyra avlivades efter intraspinal injektion, två p.g.a. förlamning, en efter att ha fått böjd rygg efter ingreppet och ett p.g.a. skador efter bråk med andra hanmöss.
• Ett djur avlivades p.g.a. nekros i svansspetsen efter i.v. injektion.

Måluppfyllelse

FL anger att målet uppfylldes och att försöket ledde till ny kunskap:

• En nyckelroll som Schwann-glia-celler har vid smärta identifierades.
• En molekylär mekanism vid reumatoid artrit-smärta identifierades.
• Cellpopulationer i ryggmärgen som förmedlar smärtsignaler av olika typer identifierades.
• Cellulära mekanismer som medierar analgetisk effekt av opioider identifierades. Resultaten har publicerats och fler manuskript är under beredning.

3R

Artritdjuren hålls på mjukt bäddmaterial och får mjukt foder efter LPS-injektion.

Övriga kommentarer

-

Etablerad rapportstandard