CDFN logotyp, länk till startsidan.

Diarienr. 032-2021

Yrkanden m.m.

Försöksledaren yrkar att sex ingrepp per djur ska få göras, där det sista ingreppet kan vara terminalt. Vidare yrkas ett förtydligande i hur utvärderingen av smärtlindringen ska gå till eftersom det är svårt, eller omöjligt, att utvärdera smärtlindring då djuren inte uppvisar urskiljbara beteendeförändringar efter operation, varken med eller utan smärtlindring. Alternativt yrkas att kravet på utvärdering i efterhand upphävs.

Försöksledaren för fram bland annat följande. Linköpings djurförsöksetiska nämnd har beviljat tillstånd för sex ingrepp per djur av samma typ som befintlig ansökan avser. Stockholms djurförsöksetiska nämnds beslut strider därför mot principen om likabehandling. Beslutet medför också att antalet försöksdjur ökas i onödan då man tillåter ett lägre antal operationer per djur, vilket torde bryta mot 3R-principen.

Vid omprövning den 25 mars 2021 har Stockholms djurförsöksetiska nämnd ändrat sitt godkännande endast avseende den beslutade utvärderingen i efterhand enligt följande. ”Utvärdering ska ske av den postoperativa smärtlindring som har använts och den dos som därvid har administrerats och av om det vid denna smärtlindring har förekommit några komplikationer”.

Skälen för beslutet

Tillämpliga bestämmelser m.m.

Djurförsök får endast utföras under förutsättning att verksamheten utformas så att djuren inte utsätts för större lidande än vad som är absolut nödvändigt. Detta framgår av 7 kap. 1 § djurskyddslagen (2018:1192).

En försiktighetsprincip bör alltid tillämpas vid bedömningen av vilken smärta eller lidande ett försök kan orsaka försöksdjuren. Om tillräcklig kunskap saknas om hur ett djur upplever ett visst ingrepp bör det säker­ställas att bedömningen av djurets upp­levelse av smärta eller lidande inte underskattas (jfr prop. 2004/05:177 s. 22).

En regional djurförsöksetisk nämnd ska vid prövningen av ett etiskt godkännande av ett djurförsök även besluta om försöket ska utvärderas i efterhand (7 kap. 10 § tredje stycket djurskyddslagen).

Skäl att utvärdera försöket i efterhand kan exempelvis vara att det finns behov av att i efterhand bedöma metoder som har använts för djurförsök och hur de har inverkat på djuren för att skaffa sig ytterligare kunskaper om dessa metoder inför bedömningen av kommande ansökningar. Även användning av olika djurslag för vissa frågeställningar kan föranleda att det finns skäl att ut­värdera försöket i efterhand. Vid bedömningen av om det finns skäl att utvärdera försök i efterhand är det viktigt att nämnden noggrant tar ställning till vilka frågeställningar som behöver belysas och att utvärderingen avgränsas till dessa. Syftet med utvärderingen är att bidra till ökad kunskap om de djurförsök som har utförts. Denna kunskap bör kunna bidra till framtida bedömningar av exempelvis tillämpningen av de tre R:ns princip (se prop. 2011/12:138 s. 42).

Centrala djurförsöksetiska nämndens bedömning

Uttag av ägg ur klogrodor görs genom ett operativt ingrepp. Denna procedur är vanligt förekommande och väletablerad för klogrodor som används i djurförsök. Användningen av postoperativa smärtstillande medel efter en sådan operation är för närvarande en olöst fråga¹. Det finns riktlinjer som inte nämner något om postoperativ smärtlindring och som många institutioner hänvisar till, samtidigt som det finns riktlinjer som uttryckligen anger att smärtstillande medel ska ges, vilken typ av medel som avses och i vilka doser. Det antal ingrepp som tillåts varierar från två, vilket är vanligt i Storbritannien², och uppåt.

Med beaktande av den försiktighetsprincip som ska råda anser Centrala djurförsöksetiska nämnden att antalet operationer ska begränsas och att smärtlindring ska ges i samråd med veterinär i enlighet med den regionala nämndens beslut.

När det gäller utvärderingen i efterhand anser Centrala djurförsöksetiska nämnden att det finns ett behov av att få ytterligare kunskap om hur smärtlindring inverkar på klogrodor. Det är dock mycket viktigt att frågeställningarna i utvärderingen avgränsas på ett tydligt sätt och att dessa syftar till att bidra till ökad kunskap om de försök som har utförts. Såsom villkoren i beslutad utvärdering har formulerats är det dock svårt att se att de skulle kunna användas som ett vetenskapligt underlag för bedömning av framtida ansökningar. Utvärderingen kommer därmed inte att tjäna det syfte som förutsätts i förarbetena. Visserligen har den regionala nämnden ett mycket stort bedömningsutrymme att besluta vilka försök som ska utvärderas i efterhand, men utvärderingar som inte kan förväntas bidra till ökad kunskap eller som inte kan användas som ett bedömnings­underlag för framtida ansökningar bör inte krävas. Centrala djurförsöks­etiska nämnden bedömer därför att beslutet i den del som avser utvärdering i efterhand ska upphävas.

Detta beslut får inte överklagas.


Signerat: Ulrika Melin, Vice ordförande


[1] Stevens, Craig W., Analgesia in Amphibians: Preclinical Studies and Clinical Applications, Vet Clin North Am Exot Anim Pract. 2011 January, s. 5 f, med hänvisningar.

 

[2] Reed, Barney T., Guidance on the housing and care of the African clawed frog Xenopus laevis, Research Animals Department – RSPCA, s. 51.

Hitta på sidan

Kontakta oss

Centrala djurförsöksetiska nämndens kansli
Jordbruksverket
551 82 Jönköping

Kontaktformulär

Om webbplatsen

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden

Centrala Djurförsöksetiska Nämnden prövar överklaganden av beslut som fattats av en regional djurförsöksetisk nämnd och utför utvärderingar i efterhand av djurförsök.